Vandring 185 - Natur- och kulturvandring i naturskyddsområdet Risen


Den 21.e maj 2019, strax efter 9 började bilarna från Höllviken rulla in på parkeringen vid Genarps kyrka.
Cirka 30 vandrare och väder som enligt SMHI skulle vara torrt och varmt hela dagen. Varmt var det, närmast sub-tropiskt och fuktigt.
Och en 10-minuters skur blev det men det fanns gott om ”skulningsträd” att söka skydd under.

Vi började med ett besök i kyrkan.
En ståtlig (3e största i Skåne och med både långskepp och två sidoskepp, högt torn och helt i tegel) byggnad som uppfördes på 1590-talet av Hack Ulfstand på Häckeberga slott.
En kyrka med många unika detaljer och en intressant historia, som var väl värd besöket.

Därefter en kort bilfärd till naturreservatet Risen som ligger på Häckeberga slotts ägor.
Här gick vi i ganska maklig takt knappt 7 km och fick under vandringen rikligt med information om lokal flora och fauna – samt om 8 av de närmaste slotten och deras historia, som formats av mer än 20 (huvudsakligen danska, förstås) adelsätter.

Vi fick också höra om Mickel Pedersen Göing (förste kände ägaren till Björnstorps gård) vars ”CV” skulle få Nils Dacke att rotera av avund i sin grav.
Från 1560 till 1578 ledde Mickel de ryktbara Göingska hakeskyttarna som starkt bidrog till att Fredrik II av Danmark kunde ge Gustav Wasa och svenskarna rejält med stryk…

Naturen, med ”pelarsalar” av tall och lövträd och vidsträckta ene-backar var i vårlig, fortfarande ganska skir, grönska.
Men den fuktiga värmen hade gjort myggen pigga, många, stora och blodtörstiga och vår kamp mot dem var inte alltid segerrik. 
Dock såg vi även trevligare djur. En stor flock hjortar (men det var nog rådjur) visade sig från sin bästa sida och på ganska nära håll.
Och grodorna gjorde det grodor gör så här års. Vi såg dem inte (ville ju inte göra dem generade) men de hördes.

De flesta Backsipporna var tyvärr överblommade men några hittade vi i blom.
Och klockan 12, prick enligt plan, rullade bilarna hemåt igen med nöjda vandrare - men litet svettiga och myggbitna

Marianne och Rolf

1 kommentar:

gullmay sa...

Jag var med, den ende som promenerade i kjol med myggorna svärmande kring benen. En snäll vandrarinna lånade mig sin regnjacka (hjärtligt tack för lånet) att lägga runt benen när vi skulle fika. Men döm om min förvåning, jag fick inte ett enda myggbett!!
hälsningar
Gullmay