Vandring 140 - statyvandring och kanalprojekt i Höällviken

I ett blåsigt Höllviken samlades vi den 21 feb 2017 vid biblioteket kl 09.00, där jag presenterade Falsterbonäs Open Air Museum (invigt 2008) med bl a sina 5 bronsstatyer.
De är skänkta av Bo Hjelts stiftelse.
Bo Hjelt donerade dessa till minne av sin mamma, som tillbringade mycket tid i Falsterbo.
Vellinge kommun har bekostat socklar och belysning.
Statyerna är gjorda av Gudmar Olovson, född 1936 i Boden.
Han är skulptör och grafiker, utbildade sig på Konstakademin 1955-1959 i Stockholm och flyttade till Paris i 20-års åldern.
 Gudmar Olovson skaffade ateljé där och är bl a känd för sina porträttbyster av kända personer ex kungen, Ingrid Bergman.
Statyerna representerar barndom, ungdom, kärlek och livets utveckling.

Statyerna heter
1. Kvinna likt en skadad fågel 2007
2. Systrarna 2000
3. Inledning till liv 2003 Hand med barn Prelude
4. Två träd 1990 Les Deux Arbres
5. Flykt 1974

Därefter gick vi alla 34 längs med Öresundskusten fram till kanalen, där vi snubblade på elkablar och vass.

Vi passerade Boltensterns brygga som idag bara har fundamentet kvar och såg ut över hamnområdet, där Vellinge kommun vill bygga hus typ Västra hamnen i Malmö och fylla ut på båda sidor om pirarmen.

Promenaden fortsatte under bron till scouternas gård, där kommunen vill bygga lägenheter, Gläntan.
Tidigare borrade man efter olja här men fann bara varmt aggressivt vatten (70-talet).
Tomten ägdes tidigare av Lunds stift men är såld till Vellinge kommun. Scouterna blev anvisade tomten av kommunen och byggde gården 1982 med hjälp av pengar från Allmänna arvsfonden och Vellinge kommun.
I dag äger scouterna bara båtskjulet.

I båtklubbens lokaler väntade Stefan för att
informera om båtklubbens förslag till ombyggnad av hamnen med hjälp av en tydlig modell.

Fikapausen blev inomhus.

En strålande sol mötte oss när vi gick tillbaka längs med Per Albin-linjen, en försvarslinje som byggdes under andra världskriget, till Wilhelm Boltensterns jaktstugeinfart.
Här fanns tidigare ett utsiktstorn på hans tomt.
Jaktstugan byggdes om och blev permanentbostad.
Idag är tomten uppdelad i ett antal mindre tomter på c:a 1000 kvm.
Wilhelm Boltenstern d ä var major och köpte tomten på 18oo-talet och hans son Wilhelm Boltenstern d y, 1896-1982, övertog tomten och bodde där permanent. Han var politiker och var den som påskyndade byggandet av kanalen.

Vandringen gick vidare mot Östersjön och Höllviksstrandsvägen och Steffensvägen tillbaka mot biblioteket.

Vi stannade och tittade på Steffensvägens äldsta jaktstuga och avslutade med att titta på Herman Steffens villa, Syllenäs, från 1924.
Ljungvägen och Steffensvägen har en gång i tiden haft gemensam infart med ett staket mitt i vägen, som delade vägen i två lika breda vägbitar.

Därefter tog vi småstigar tillbaka till biblioteket, via Gamleväg.

Vid tangentbordet
Annika

Vandring 81 - kanalvandring på Ljunghusensidan

Det var den 4 feb 2014, och vi kände oss lyckligt lottade som hade en lysande och lite värmande vintersol med oss redan från början och under hela vår vandring.

44 vandrare lämnade Ljunghusens station längs Anders Görens väg vid niotiden.
Där Ljungenskolan nu ligger fanns tidigare post och handelsträdgård, vi fick veta historien bakom Annas bageri, Anders Görens väg och handelsbodarna och kioskerna vid kanalen.

Så fortsatte vi längs Marinavägen, som kändes isigt hal, fram till platsen där Ljungsäters sanatorium legat. När kanalen skulle grävas 1940 fick sanatoriet snabbt läggas ned, det låg mitt i kanalen.
Några av byggnaderna flyttades, bland annat Marinavillan, villa Martell och två byggnader som blev hus för lotsarna, vid vardera infarten till kanalen (båda är nu rivna, det södra huset byggdes om och är nuvarande Lotsvillan).

Vi stannade till vid platsen där Ljungsäters stora trädgårdsmästeri legat, vida berömt för sina delikatesser, sin sparrisodling och sina många fruktträd.

Vi fick också höra om lotstrafiken i kanalen, och om Lotsvillan, som idag är vandrarhem.

Kafferast tog vi vid handikappbadet.
Det härliga solskenet och den lä som badet bjöd gjorde att vi njöt extra mycket av vårt kaffe.

Vandringen fortsatte sen uppför Ljungsätersvägen, där vi besåg sanatoriets pampiga administrationsbyggnad, den Heydenska villan, i dag Q-märkt och ursprungligen byggd av häradshövding Heyden som också anlade trädgårdsmästeriet.

Nästa stopp var Odd Fellowsgården, som skänktes till Malmö Odd Fellows av matthandlare Nils Nessim. Idag förvaltas den av en stiftelse och har uthyrning till medlemmar.

Så vek vi av och fortsatte på cykelstigar och grusvägar, stannade till vid de vita stenar som skiljer Gottåkraområdet från Ljungskogen, gick förbi tennisbanorna vid Södra Klockvägen och Stjärnplan, för att sedan via Storvägen återvända till bilarna vid Ljunghusens station.


Kerstin och Anita


Vandringsrutt
Start: Ljunghusens station
Vandra Anders Görens väg
första Handelsboden – första Handelsträdgården
Stopp 1: parken framför Påhlsons hus
Annas Bageri – andra Handelsboden ”Perssons” – Olof Gören
Vandra Marina vägen
Stopp 2: vid Marina villan 
Marina villan – Ljungsäters sjukhus– Administrationen i Heydenska villan Läkarbostad: G Friesing / trädgårdsmästarbostad
Stopp 3: vid villa Martell
villa Martell/villa Persson – sparrisodling och fruktträd
Stopp 4: Lotsvillan
Lotsstationer/norra o södra – Vandrarhemmet Lotsvillan
Stopp 5: fika vid Handikappsbadet
efter fikapausen:
Vandra Ljungsätersvägen
Stopp 6: vid Odd Fellowsgården
Odd Fellowsgården
Ta till vänster in genom cykelstoppen 
Passera stora vita stenar 
Fortsätt stigen fram till Tennisvägen 
Ta till vänster, fortsätt Tennisvägen 
Till Norra Klockvägen 
Fortsätt stigen vid tennisbanor 
Stopp 7: vid Tennisplanen vid Neumans hus
Sommartennisen – Neumans hus
fortsätt Södra Klockarevägen till Stjärnplan
Stopp 8: Stjärnplan 
mjölkleverens från första handelsboden
Storvägen tillbaka till Ljunghusens station (Solbacksvägen var för isig och hal)

Vandring 76 - Falsterbokanalen med omgivningar

Den 29 okt 2013 samlades vi i skydd för regnet under kanalkioskens tak, en skara på 37 personer.
Kvällen innan hade stormen Simone härjat och som mest hade det blåst 37 sekundmeter på Näset.
Men bättre väder hade utlovats så det var vid gott mod som vi i småduggandet vandrade ner i hamnen där Hans-Göran berättade om Sjöfartsverket och dess bojstation.

På andra sidan bron tog Bertil Björk från Calluna över och guidades oss sakkunnigt genom försvarsanläggningarna i tallskogen på Höllvikensidan av kanalen, som är en del av Skånelinjen, eller Per Albin-linjen som den också kallas.
När andra världskriget brutit ut insåg man i Stockholm hur dåligt försvarade de skånska kusterna var.
Man uppförde därför i alla hast denna 50 mil långa försvarslinje som sträcker sig från Hallandsgränsen till mellersta Blekinge.











På vår väg genom tallskogen fick vi se prov på draktänder, kulsprutevärn med mera.
En stor del av tiden regnade det rikligt.

Vid kanalen tilltog regnet och även vinden tog i.
Hans-Göran berättade om kanalen, som byggdes i största skyndsamhet i början av andra världskriget och vilken betydelse den haft och har.

Fika intog vi under Sjöscouternas träskydd, det smakade gott och solen tittade fram. Humöret steg.

Så fortsatte vi fram till bron och Hans-Göran redogjorde för bron och beslutet om att avveckla bemanningen och att den kommer att fjärrstyras från Trollhättan.

Men nu började det regna och blåsa väldigt otäckt så vårt sista stopp blev i skydd under bron.
Klockan var kvart över elva, vi erkände oss besegrade av vädret och beslutade spara kanalens Ljunghusensida till en senare vandring.
Vill du läsa mer, så finns länken till Calluna, till höger här på sidan.

Kerstin och Hans-Göran
               

Vandring nr 24 - Badrocksrundan

Tisdagen den 15 mars var vi 30 vandrare (varav 3 herrar) som mötte upp vid Höllvikens bibliotek.
Annika Landberg och Ulla Jerre Rundcrantz var värdar för denna tisdagsvandring.
Vädrets makter var oss nådiga och vi startade vår vandring i härlig morgonsol och fågelkvitter.

Första stopp var vid Nyckelhålstomten.
Där skall senare i år första spadtaget tas till Hotell Kristallen,
ett stort bygge alldeles nära torget.
Hotellet skall stå klart någon gång under 2014.

Sedan fortsatte vi på gång-/cykelvägen upp mot rondellen och vidare över till strandsidan av väg 100.
Isen låg fortfarande i viken men mycket sjöfågel hade samlats vid iskanten, bland annat några nyanlända gravänder såg vi, ett vårtecken!
Viken kallades förr Foteviken men har fått sitt nuvarande namn av den stora ”håla”, eller ”höll”, som fanns där det nu ligger en speedwaybana – så uppkom alltså namnet Höllviken.

Vi traskade vidare fram till klungan med fiskhoddor som ägs av Höllvikens fritidsfiskarförening.
Där stannade vi för att titta närmare på de små fina brun- och blåmålade bodarna.
Föreningen tilldelades Stadsbildspriset 1993 för bästa upprustning i Vellinge.
Medlemmarna är mycket aktiva, ett ”järngäng” ses mest varje dag här nere, fiskar, pysslar och dryftar livets frågor.
Vi begrundade den granna havsutsikten från bryggan och fortsatte sedan till strandpromenadens skulpturpark.

Skulpturparken är den största installationen av klassisk skulptur i Sverige sedan Carl Milles dagar, värt att notera!
Annika berättade först om den tjeckiske skulptören Peter Mandl som skapat den skulptur som först installerades vid nya väg 100, som stod klar 1993.
”Kassandra” är en kvinnogestalt som blickar ut över havet. Mandls skulpturer är ofta kvinnofigurer som för tankarna till hav och vind.
Han arbetade även i glas, och vill man se mer av hans konst kan man åka till Gislöv och titta in på Galleri New Form.

Mera klassiska i stilen är Gudmor Olovsons skulpturer – alla symboliserande det mänskliga livet.
Skulpturerna har skänkts till kommunen som gåva genom Allan och Bo Hjelts fond.
Skulptören Gudmar Olovson som är bosatt och verkar i Paris är också känd för sina byster av flera franska presidenter, Ingrid Bergman och av kung Karl XI Gustav.
Roligt att höra allas åsikter om konstverken, de berör på olika sätt!

Vandringen gick vidare ner till Falsterbokanalen som byggdes under andra världskriget.
Första passagerarbåten passerade genom kanalen år 1941.
Svenska handelsfartyg hade under kriget svårigheter att komma in och ut ur Östersjön där tyskarna lagt ut minor längs en tremilsgräns.
Mera djupgående båtar fick därför lasta om i andra skånehamnar.
Den nya farjeleden möjliggjorde för fartygen att passera mellan Östersjön och sundet på ett säkert sätt.

I kanalen finns också 2 slussar som reglerar vattennivån och flödet genom kanalen.
Första bron över kanalen, den sk Knippelsbron, en träbro, trädde i funktion 1940 och ersattes av en ny bro 1991.
Det finns också en ”reservbro” som kan tas i bruk inom 2 dygn om den gängse bron skulle skadas, skönt att veta för oss som bor på ”den andra sidan”!

Så trampade vi vidare på stigar och kottar i den lilla tallskogen som löper längs kanalen och som numera är naturreservat.
Solljuset strilade in mellan tallstammarna och på de imponerande raderna av stridsvagnshinder och ett och annat fort.
Här finns alltså delar av den så kallade Per Albin Hansson-linjen som sattes upp under II världskriget för att skydda den skånska kusten från invasion.

Så var vi snart framme vid strandbadet vid kanalens mynning och där rastade vi och njöt av sol, utsikt och medhavd matsäck!
Fyra deltagare blev fullvärdiga medlemmar och fick sina vandrarmärken denna gång.

Slutligen återtåg genom Kämpinge och Höllvikens villaområden tillbaka till biblioteket.
Vi hoppas att alla kände sig rastade och nöjda över att vara ute och känna en aning vår i luften!

Hälsningar från
Annika och Ulla