Vandring 296, Vellinge ängar och Vellinge Väster 8 sep 2026

Vi var 20 vandringssugna Näsetvandrare som samlades på Vellingeblommans parkering. 

Kaj hälsade välkommen och ett särskilt välkommen till några nya deltagare.

Vi introducerade kort Vellinge ängar som är en del av Foteviksområdet där det under sommaren finns betande kor och hästar.

Vi gick ner mot havet, på vägen till platsen där djuren släpps ut på våren eller försommaren.

Vi gick inte ända ner utan svängde av till höger och vandrade på småvägar förbi vackra hus och gårdar fram till Vellinge Väster byaväg.

Här berättade Kaj om minnen från sin uppväxt i Vellinge. Det var lite av Vilda Västern där nere. Polisen syntes där då och då. 

Nere på ängarna fortsatte vi norrut. Vädret var varmt, ca 20 plusgrader och disigt.

Christina berättade om Lillgrund, den stora havsbaserade vindkraftsparken ute i Öresund som vi tyvärr inte kunde se alls på grund av vädret.

Bort mot Eskilstorps ängar stötte vi på djuren, ett antal hästar och många kor, av rasen Belted Galloway. De var mycket nyfikna på oss men lugna.

Fikat tog vi vid ”Kostadion” . Vi hade en trevlig stund runt ett fint långbord där alla fick plats. Vi tackar Eskilstorps strandmarksägare som sköter om området och huset. 

Vi gav lite information om Öresundsbron som vid klart väder syns härifrån.

Tack Kaj för goda tomater!

Sedan tog vi småvägar tillbaka till bilarna och passerade bl. a. Lilla vägen, en liten husklunga med många fina, gamla hus. Vi resonerade om namnet Vellinge Väster och avgränsningen, sen kom skylten med samma namn när vi komfort mot gamla skolan. 

Turen blev nästan 8 km lång och vi var tillbaka strax efter klockan 13.

Tack för trevlig vandring!

Kaj och Christina

265 Vellinge Väster och Strandängarna 12 november 2024

 

Vi samlades på Vellingeblommans parkering och gick vägen rakt ner mot sjön, men denna gång vek vi av till höger en bit ner för att komma till gårdarna och hunden vid Vellinge Väster byaväg. Resterna från lökupptagningen tidigare lyste frestande att ta upp, det verkade slöseri att låta dem ligga där. Här ligger hästgårdarna tätt. Husen byggdes i senare delen av 1800-talet till folk som jobbade på gårdarna runt om. Även hantverkare slog sig ner här. På vägen ner till ängarna ledde man sina djur sommartid. Vi kom in på strandängarna och skådade solen över vindkraftverken på Lillgrund. Strax fick vi solen på oss. Nu är det tomt på kor och hästar. Vi följde Skåneleden till Eskilstorps ängar och kom till Kostadion som är namnet på stugan och området där IK Finish höll till innan det byggdes en idrottsplats i Vellinge 1954. Vi tog fram 14 stolar och satte oss i solen. Två stolsben sjönk ner och en deltagare fick dras upp för att inte falla baklänges. På fast mark gick vi över grusvägar till Ängavägen fram till Petersro. Vi fortsatte till Lilla vägen, en s k husaklunga för sig själv. Vidare förbi gamla skolan och fram till Vellingeblomman.

Det blev en skön vandring.

vandringsvärd 

Kaj

Vandring 56 - Vellinge ängar och Vellinge väster

Ett 30-tal tappra vandrare mötte den 9 oktober 2012 upp vid Vellingeblommans parkering för att vandra på Vellinge ängar, och kanske en bit på Östersjöleden.

I nästan full storm stretade gick vi längs Vellinge ängar där djuren går fritt på sommaren.
Höstrapsen stod grön och fin, solen snålade inte på sina strålar, och det livligt snackande Näsetvandrarfolket kämpade sig fram bland gårdar, över öppna fält, genom smala grindar och över och igenom stöttor av olika slag.

”Dungen” passerades och begapades - en inhägnad träddunge som planterades på 1920-talet av skolbarn från Vellinge Väster, en liten oas man kan vara i när hästar och kor är utsläppta på ängarna.
Tyvärr går den nog en dyster framtid till mötes, eftersom staketet som hittils skyddat den mot betande djur kommer att tas bort.

När vi gått ca 45 min. möttes vi av Gert Grape som skulle prata om djurlivet på ängarna.
Tanken var att vi skulle få se några rovfåglar men pga blåsten gick vi istället hem till honom, där vi trängde ihop oss i den goa värmen i Gert:s lada.
Där underhöll Gert oss med berättelser och vackra bilder rörande djurlivet på ängarna.

Det intresserade gänget ställde många frågor, men som vi alla vet, så står inte en Näsetvandrare stilla någon längre stund.
Vi tackade vår värd och gav oss åter ut i den starka vinden.
Med en stor påse Cox Pomona, som Gert gett oss som färdkost, gick vi vidare mot Kostadion, där vi hade tänkt fika.

Men strax innan vi kom dit skulle vi passera en Poppelvall.
Vi konstaterade raskt att det var nästan alldeles vindstilla där, solens vinkel mot kinden var den rätta, och det fanns ett staket som man kunde luta den trötta ryggen mot.
Så där blev det fika, och sällan har väl det medhavda kaffet, med tilltugg, smakat bättre.

"Kostadion", som vi sedan inspekterade, ligger där Eskilstorps ängar börjar, och är IK-Finish:s gamla idrottsplats med sitt klubbhus.
Föreningen bildades 1924, och än idag används klubbhuset till olika arrangemang och samlingar.
Platsen var förr, och i viss mån än idag, en populär plats att beskåda sommarens solnedgångar på, för de Vellingebor som känner till den.

Därefter vandrade vi tillbaka via små byvägar till Vellinge Väster.

Vi svängde in på Lilla Vägen som går genom området som heter ”Kronan”
Dom små husen i norra Kronan har tidigare inrymt affär, post och slaktare.
Här fick vi oss serverat små berättelser både om lokala original, skolfröknar och
annat från förr.

Vi passerade den gamla skolan och den ”nya” röda folkskolan, som numera är glasmästeri, innan vi slutligen var tillbaka till Vellingeblomman.
Vi kände oss väldigt nöjda med att vi trotsat blåsten, och fått en härlig höstförmiddag
i trevliga människors sällskap.

Anita och Lena