Vi var 15 stycken vandrare som träffades i Alnarp för att promenera i parken.
Vädret var perfekt och i parken hade buskar och träd börjat slå ut. Till att börja med gick vi en runda och tittade på Alnarpsgården, Gamlegård och Hovslagar-museet. Sedan gick vi via magnoliaskogen in i parken. Fikade gjorde vi vid slottet, därefter gick vi till sortimentsträdgårdarna och Tor Nitzelius park.
Under 1100-talet var, Alnarp eller Alnatorp som det hette då, ett herresäte. Ortsnamnsforskare menar att å eller aln betyder den växande och thorp betyder nybygge. Namnet Alnerup har också förekommit. På 1300-talet tillhörde Alnarp Danmark men vid freden i Roskilde 1658 blev det svenskt och senare
en kungsgård.
Lantbruksinstitutet bildades 1862 och man började planera parken, även slottet uppfördes då. Det byggdes i historieromantisk stil.
Alnarpsgården byggdes 1869, här bedrev man lantbruk med växtodling, kor, får
grisar och hästar i nästan hundra år. Det fanns plats för 256 nötkreatur,38 hästar,
2 oxar,129 får och 56 svin. Idag är ladugården ombyggd till bibliotek,aula, ritsalar och kontor. Sedan dess har många byggnader uppförts runtom på området då universitetet vuxit.
Universitetet
Alnarp har varit en del av Sveriges lantbruksuniversitet sedan 1977. Just här i
Alnarp är SLU:s utbildningar koncentrerade kring landskapsplanering, trädgård
och sydsvenskt jord- och skogsbruk. Det bedrivs även forskning inom dessa
områden här på campus. 70% av hela SLU:s verksamhet är forskning. Det är
världens 3:e bästa universitet inom jord- och skogsbruk .
I Alnarp finns ungefär 1200 studenter som utbildar sig till: landskapsarkitekter,
landskapsingenjörer, trädgårdsingenjörer, lantmästare och hortonomer.
Bobos hjärta en staty av Katarina Norling finns vid huvudentren till Alnarpsgården.
När Alnarpsgården byggdes om för att husera studentverksamhet i stället för boskap
valde man att bevara dess innergård som den såg ut då gården brukades. De gamla
delarna som bevarats har fått ny funktion. Gödseldammen är dagvattenmagasin och
färister från gamla djurhagar finns i gatstenen. Forna hästhagar markeras med stolpar som byggts ihop till sittmöbler. Utemiljön har ritats av Anders Folkesson, landskapsarkitekt och lärare på campus.
Brandstationen är från 1932. Dammen Plaskan användes förr för rengöring av vagnar och redskap. På vintern hämtades is till mejeriet. Idag har man sjöslag här vid 1:a maj (lantmästarna).
Bostäderna runtomkring är till för studenterna även Gamlegård. De äldsta husen
är två av Gamlegårds vitputsade längor med historia tillbaka till den kungsgård som på 1600-talet ersatte en medeltida sätesgård. Gamlegård byggdes om 1932 till sitt nuvarande utseende.
Rehabiliteringsträdgården invigdes 2002 . ”En Plats” där man skapat olika rum med lugn växtkomposition för meditation och återhämtning. Numera används området på flera olika sätt inom universitetets verksamhet, snarare än som den tidigare fullt utbyggda rehabiliteringsmottagningen för patienter med stressrelaterad ohälsa. Samtidigt lever själva ”Alnarpsmetoden” vidare och används av Region Skåne och andra aktörer inom naturunderstödd rehabilitering.
Hovslagarmuseet
Här utbildades hovslagare fram till 1958. Huset byggdes 1877 och innehöll kostall, smedja, skola och bostäder. Detaljer på byggnaden är hästskoformade fönster och vindskivor med hästhuvud.
Magnoliaskogen
Karl-Evert Flinks magnolisskog är ett försök till odling av magnolior i sydsvenskt klimat. Tanken är att få fram nya hybrider, storvuxna för offentliga miljöer och småvuxna för privata trädgårdar. Det har planterats i två etapper 2007 och 2013. 1000 magnolior är satta. För att inte få problem med sommartorka planteras i augusti. Amträd har använts eftersom det var en öppen och blåsig åker man planterade på. Ek, idegran japansk lärk och kinesisk sekvoja växer runt dem.
Ekar vill ha skydd när de växer upp (sekundära växter) men behöver stor plats när
de blir större. När vi går från magnoliaskogen längs med parken kan vi se att ekarna längs vägen vänt alla grenar mot ljuset och nästan inga inåt parken.
Eken kan bli 1000 år gammal, i håligheter och sprickor kan boplatser finnas för djur
och insekter. Då gammal ved bryts ned bildas mulm ( allehanda nedbrytningsrester).
Parken är anlagd i engelsk landskapsstil med små kullar och slingrande grusgångar. Idag finns våra mest värdefulla träd i parker och på kyrkogårdar eller i alleer. Alnarpsparken används för undervisning i växtkännedom. Här finns 2400 arter och
sorter av träd och buskar.
Slottet byggdes 1862 och ritades av den danske arkitekten Ferdinand Meldahl.
Renässansslott från Frankrike inspirerade till utseendet och skiffertaket. Teglet som
användes kommer från Alnarps eget tegelbruk söder om vägen till Åkarp.Många av byggnaderna i Alnarp är byggda i tegel därifrån. Från början bodde blivande agronomer i slottet och fick sin utbildning där. Blåregnet som växer på slottsväggen är ett av landets största. Judasträdet, enligt legenden hängde sig Judas i ett sådant träd när han förrått Jesus. Trädet som blommade vitt rodnade av skam och blommar numera rosa.
Sortimentsträdgårdarna
Det största sortimentet började anläggas 1975 av landskapsarkitekt Per Friberg. I söder finns lövfällande träd och buskarna och i norr barrväxter och bambu. Allt planterat i grupper.
Perennasortimentet består av 800 arter och sorter. I upphöjda bäddar finns växter som föredrar torra förhållanden uppdelat på strand, berg, hed och stäpp. Morfologi-rabatten har fokus på sensommar och höstblommande perenner. Varma färger i ändarna och kalla i mittpartiet.
Annuellsortimentet (ettåriga) består också av 800 arter och sorter . Rabatterna är skyddade av murar och häckar alla och växterna har namn och såtid.
Lantbruksmuseet ritades av Alfred Arvidius och stod färdigt 1916, från början var
det en paviljong på Baltiska utställningen. Utanför står gamla milstenar som användes efter 1649 års gästgiveriförordning.
Tor Nitzelius park
Denna del av parken anlades för att skydda växtsamlingarna i sortimentsträdgårdarna från den västliga vinden från havet. Det är ett långsmalt område som tidigare var Alnarps ytterkant. Området är indelat i små delar, kallat parceller med olika kombinationer av träd, buskar och örter från hela världen. Parken planteras 1984 och har en yta på 4,5 hektar. Namnet tillkom för att hedra Sveriges då mest kända dendrolog (trädexpert). Målet med parken är att öka kunskapen för långsiktigt fungerande växtkombinationer. Här studerar man rumsliga och tidsmässiga samspel mellan träd, buskar och örter. De olika parcellerna representerar verkliga växtkombinationer som finns i det vilda i olika delar av världen.
Kerstin Brånalt
