Vandring 288 - Håslöv 10 mars 2026

Vi var 17 som samlades vid kyrkan i Håslöv. Vädret var bra med lätt sol och sex plusgrader som steg framåt avslut. Kyrkan hålles stängd under vintern pga höga kostnader att hålla den varm. Via ett telefonsamtal kunde ett besök bokas och vi möttes av  Alexandra Frid Giertz som fått rycka in. Och vilken fin berättelse om kyrkan och några gamla präster vi fick. Berättelsen om Bastian på 1600-talet inrymmer dansksvensk historia. Efter det fick vi berättelsen om Henrik Snygg som har en ovanlig gravsten. Han fick som gammal och fattig en stor summa pengar som efter hans död bildade en fond som delar ut pengar. 

Vi gick vägen västerut över motorvägen och ner på vägen till Norra Håslöv. Norra Håslöv är en radby som inte är så vanliga här nere men på Öland ser man dem. Två bydammar finns kvar av ursprungligt tre, en skola, stora gårdar, Ängavallens gård med park, var några av de platser vi gick förbi. De gamla gathusen kompletterades med sex nya i gammal stil 2016. En gammal smedja finns intakt i ett av de gamla husen. Skolan drivs privat enligt Montessoripedagogiken. Möllegården med Truedssons odlingar en bit därifrån hann vi inte. Fika blev på ett stengärde. Vi stannade till vid utegrisarna som Ängavallen har. De gillar vårvädret. Parken vid gården gick vi igenom och där såg vi snödroppar. Butiken är inte öppen under veckan. Vi gick tillbaka.

I Södra Håslöv finns den stora fina kyrkan, Söderslätts katedral benämns den ibland, en fd prästgård med vintergäck, några fina hus, en köpmansgård och en spannmålshandlare Möllers med välsorterad lantmannaaffär, dock inte livsmedel. Spannmål tas emot men nu genom Lantmännen som driver det, dock ovisst hur länge (sen blir det Alstad om det i Håslöv läggs ner). Av Bonnings stora silos och järnvägsstationen finns det dock inte ett spår kvar av. Silona var en gång enormt stora för en så liten ort. 

Vi hade gått drygt 5 km och klockan var 13 så det blev avsked vid parkeringen. 

Vandring 26 - Vårpromenad på den skånska slätten

Vi var 27 småhuttrande men vandringssugna deltagare som samlades vid Håslövs kyrka kl 9 den 5 april 2011. Britta Kittel och Kerstin Johannesson var dagens vandringsvärdar. Kerstin började med att berätta om Håslövs kyrkby. Om hur de välmående bönderna som styrde i slutet på 1800-talet hade stora planer för sin hemby, vilket den nygotiska kyrkan från 1880 vitttnar om. Kyrkan ritades av Helgo Zettervall och går i folkmun under namnet Katedralen på Söderslätt. Vi gick förbi den vackra gamla prästgården med sin stora park där vintergäck, scilla och snöklockor blommade och råkorna härskade i trädkronorna.

Längs Köpmannavägen kom vi så in i själva byn. Med järnvägen Malmö-Trelleborg, som öppnade 1886, fick byn en station och runt den växte en omfattande verksamhet fram och bönderna hoppades på fortsatt expansion. Bland annat verkade man för att Håslöv skulle bli knutpunkt för järnvägen till Skanör-Falsterbo. Under storhetstiden fanns två köpmannahus, två lanthandlare och bank, post och telegraf. I det som varit Bonnings köpmannahus finns i dag ett bed & breakfast-hotell.

Vi fortsatte ut på landsvägen mot Fuglie kyrkby i rask takt för att få upp värmen. Regnet hängde i luften och framme i byn regnade det ordentligt. Vi blev därför väldigt glada när en snäll kyrkovaktmästare släppte in oss i sockenstugan så att vi kunde fika medan Britta berättade om byn. Fuglie ligger på en höjd i en trakt rik på fornlämningar. Bland annat finns det två runstenar här. En står utanför kyrkporten och en på en ättehög strax intill. Många sägner berättar om att man ska ha stor respekt för en runsten och inte flytta den hur som helst. Vi fick höra några av dessa. Gamla kartor visar att byn är uppbyggd med två kvarter - vilket är ovanligt i småbyar på Söderslätt. Inte mindre än sju vägar går till och från byn. Namnet Fuglie kommer troligen av att byn ligger på en höjd och att det fanns mycket fåglar (Fulie av fornnordiskans Fogel).

När regnet slutat traskade vi upp på den 4000-åriga ättekullen (graven), och tittade närmare på runstenen som hade flyttats fram och tillbaka enligt sägnen. Det var inte lätt att se om den stod upp eller ner eller ej. Diset gjorde det omöjligt att se ända till Foteviken och Trelleborg som man annars lär kunna göra i klart väder.

Vandringen fortsatte till Bodarps kyrkby, som består av fyra gårdar och en vit kyrka. I en av gårdarna är Kerstin Biärsjö uppvuxen. Kerstin tog emot oss i Hallongårdens varma och hemtrevliga café och gårdsbutik för att berätta om den verksamhet som hon och hennes man Johan startade för några år sedan när de tagit över gården efter hennes föräldrar. Idag odlar de sex kilometer hallonplantor och säljer förutom hallonen (de första kanske klara redan till midsommar) många andra produkter som Kerstin själv producerar i köket och säljer i den för dagen alldeles nyöppnade gårdsbutiken med café. Tidgare fanns detta ute i hallon-landet. I hallonlandet kan man vid fint väder sitta vid rödrutiga dukar och njuta av sin inköpta picknickkorg med kaffe, hallonsaft, hallonpaj eller hallonmuffins.

Varma och med krusbärssaft i magen och hallonprodukter i ryggsäcken för en del, traskade vi via Bodarps Allé tillbaka till Håslövs pampiga kyrka.

Britta och Kerstin