Vandring runt Klagshamnsudden 8 september 2020.
Trots morgonens regnväder mötte 22 vandringssugna deltagare upp på parkeringen vid Klagshamns IP.
Här bildade några unga män, kamratföreningen IFK Klagshamn, år 1921.
Under åren har klubben drivit en stor ungdomsverksamhet och fyllt en viktig funktion i samhället.
1985 spelades TV-serien, Åshöjdens BK, till stora delar in här.
Varje år vid Kristihimmelsfärdshelgen har IFK Klagshamn arrangerat Åshöjden cup.
I år skulle ca 250 lag deltagit men pga rådande coronaläge fick man ställa in och siktar istället på nästa säsong, då man ju för övrigt firar klubbens 100-årsjubileum.
Tilläggas kan att man i år har ett herrlag som spelar i div 4 och f n ligger på tredje plats i tabellen.
Så bar det iväg via Lagunavägen ner mot udden.
En mysig bygata med välbevarade gamla hus varvade med en hel del nya enfamiljshus.
På standängen nedanför låg i början på 1900-talet, ett sprängmedelsförråd.
Ur detta lär man ha stulit sprängmedel till attentatet mot Amaltea i Malmö hamn, under hamnstrejken 1908.
Spår efter förrådet kunde vi dock inte se.
Vi gick raskt vidare och kom fram till platsen där Klagshamns Cementverk AB (invigd 1903) en gång låg.
Idag är den riven men delar av grunden efter fabriksbyggnader och två silos finns, inhägnade, kvar som ”industriminne”.
På 1880-talet började en bonde från Västra Klagstorp, Lars Hermodsson, tillsammans med sina två söner, bryta kalk i det ”lilla brottet” i Klagshamn.
1896 såldes företaget till Faxe Kalkbrud i Danmark som startade kalkbrytning i det ”stora brottet”.
Här pågick brytning mellan åren 1897 och 1938.
När verksamheten var som störst var ca 300 man sysselsatta med kalkbrytning och cementproduktion.
En järnvägslinje till Tygelsjö anlades (invigd 1898) för att frakta cementen via Malmö och Trelleborg ut på export i världen.
Ett industrispår drogs även ner till hamnen.
Företaget bytte ägare några gånger och 1934 köptes det upp av Skånska Cementgjuteriet AB i avsikt att lägga ner.
1986 Flyttade Klagshamns Ryttarförening (KRF) in i den gamla Cementfabriken och var kvar där till 2015, då man kunde flytta in i nya stallar och ridhus.
KRF är en av de största ridklubbarna i Skåne. (Fabriken har därefter rivits i omgångar).
Klagshamnsudden är ingen naturlig udde utan är till stora delar uppbyggd av restprodukter från kalkbrytningen.
Vegetationen har efter hand etablerat sig på udden och bl a finns här orkideér och iris.
Flyttfåglarna trivs här och den grönfläckiga paddan har också fått livsrum.
På sydsidan av udden kom vi förbi fågeltornet, ca 200 olika arter ska ha siktats. Här friskar vjinden i men regnet har dragit vidare och vi kommer ner mot Surfklubbens bodar.
Klubben har funnits här sedan 1984.
En ensam Kitesurfare kämpar med vind och vatten och vi stannar upp för att beundra hans ”uppvisning”.
Så är vi nere i Hamnen (invigd 1898), med fiskehamn och marina för ca 300 fritidsbåtar.
Hamnen omges av fina bryggor med mysiga ”hoddor” på.
Längst in finns också gamla fiskehoddor.
Idag finns det endast en aktiv yrkesfiskare kvar.
På sin ”Fiskbrygga” har han servering (kl 12-16) med bl a goda smörgåsar med stekt sill el räkor, lax och sillinläggningar.
Då och då kan man också köpa färsk skrubba.
Vi är för tidigt ute och får istället kalasa på vår medhavda matsäck i lä av det nybyggda hamnhuset.
Rast upphör och vi vandrar vidare förbi djuphamnen (ca 5 m djup), det gamla tullhuset och hamncaféet (nerlagt 1975).
Djuphamnen muddrades 1915 och var en viktig hamn för cement och kol.
Under krigstid var den en viktig örlogshamn.
1964 hade filmen Käre John, med bl a Christina Schollin och Jarl Kulle i rollerna, premiär.
Filmen spelades delvis in här nere i hamnen.
Nu har vi rundat uddens spets, går vidare via badstranden och följer stigen på den norra sidan.
Vi passerar reningsverket som tar hand om avloppen från sydvästra delarna av Malmö samt Vellinge.
Med vinden i ryggen kommer vi fram tll en utsiktsplats mot Öresundsbron och Klagshamn/Bunkeflo strandängar.
Precis som strandängarna är Klagshamnsudden naturskyddat område. Nötkreatur går på bete för att på ett naturligt sätt hålla naturen ”öppen”.
Vi fortsätter vår vandring och kommer fram till stigen som går mellan lilla och stora kalkbrottet.
Det lilla brottet ser ut som en grön göl medan det stora bildar Kalkbrottssjön. Här häckar sjöfågel, bl a doppingar och på höst/vinter mängder med vigg.
Nu är vår runda strax slut och vi passerar den gamla järnvägsstationen, senare postkontor och numera privatbostad.
Efter en skön vandring på ca 8 km är vi åter vid Klagshamn IP och tar adjö av varandra nöjda och glada över att ha fått njuta av Klagshamns natur.
Vid pennan
Ann-Christin E
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar