Pildammsparken anlades efter 1:a världskriget mellan 1924-28, på samma plats som Baltiska utställningen genomfördes 1914.
Parken uppmärksammar i år 100-års jubileet av Baltiska utställningen men om detta har det skrivits mycket om under våren i bl a Sydsvenskan och mer finns att hitta på nätet så vi fördjupade oss inte i ämnet under vandringen.
Runt om i parken fanns det dessutom stora skärmar med bilder från 1914 och beskrivande text.
Vi var 41 personer, som började med att tåga iväg till Galatheas Hage – en plats för vila och ro – belägen intill Baltiska vägen.
Hagen har mycket vacker blomsterprakt och dessutom en vacker skulptur i klassisk stil föreställande havsnymfen Galathea, som omnämns i den grekiska mytologin. Skulpturen i brons och granit är utformad av den i Skåne under första delen av 1900-talet verksamme konstnären Nils Möllerberg och avtäcktes på Konung Gustav V:s 80-årsdag 1938.
På väg till nästa stopp vid den lilla dammen passade vi även på att på avstånd betrakta det stora Strykjärnet i granit och järn. Detta ingick i en utställning år 1988, vilken hette Big Scale. Idag står detta jättelika konstverk ensamt kvar. Det lär väga ca 30 ton och graniten, som konstnären Hiroshi Koyama använt till detta, kommer från ett stenbrott i Sibbhult.
Där dammen finns idag fanns en spårvagnsstation samt garage med plats för 36 automobiler under Baltiska utställningen och bortom dammen fanns huvudentrén till utställningen.
Idag beundrade vi en nyanlagd rabatt signerad Johan Taylor med blommande vita Allium bollar och Stjärnhyaciter mm.
Vi lämnade lilla dammen och passerade igen igenom Galatheas hage innan vi
Även där fanns en fin plantering längs med ett litet vattenfall och dammluckor som väckte leklust hos en del av våra vandrare.
Konstnären Ivar Johnssons stora minnesmärke av granit vid namn Tidens Genius, som avtäcktes på 15-årsdagen av Baltiska utställningens öppnande 1914, passerades också, innan vi gick in i den täta bokskogen för att titta på brunnskaret, som är ett av de få kvarvarande bevisen i Pildammsparken på att Baltiska utställningen ägde rum i Malmö.
Denna granitbrunn var 1914 mycket centralt placerad framför kongresshallen och är en gåva från Västra Sveriges gatstens- och Västra Sveriges storstensindustriidkares förbund. Granitbrunnen, som ibland också kallas Ekotemplet är ritad av Baltiska utställningens store arkitekt Ferdinand Boberg. Han har även ritat Centralposthuset i Malmö. Till minne av honom finns också Bobergsängen, som ligger mellan John Ericssons väg och Ribevägen.
Sen styrde vi stegen mot Kronprinsessan Margaretas Blomstergata.
I år har man planterat rabatterna längs den fina muren enl ritningarna som kronprinsessan skapade till Baltiska utställningen.
Just när vi var där pågick ett skifte mellan vår och sommarblommor som säkert kommer bli fina när de har fått växa till sig lite.
Vi var många som beundrade de vackra blåregnen (som var vita) i murportalerna och här släppte vi även iväg vandrarna för att de på egen hand skulle kunna strosa runt i lugn och ro och betrakta och njuta av planteringarna här samt de små trädgårdsrummen vid sidan om Blomstergatan.
Margaretapaviljongen var öppnad för säsongen, så många gick också in för att titta på denna gamla byggnad från 1914.
Fikan intogs på bänkarna i amfiteatern alldeles bakom Margaretapaviljongen.
Vädret visade sig nu från sin bästa sida och den kyliga vinden märktes inte av här inne i denna skyddade omgivning, där både kaffet och solen värmde skönt.
Stärkta av kaffe och matsäck fortsatte vi runt den stora dammen.
Vi passerade ett utegym där 2 unga män visade upp musklerna men ingen av vandrarna vill prova den utmaningen så vi fortsatte i sakta mak runt dammen mot Baltiska vägen.
Avslutningsvis fick vi höra historien om den lilla Margaretaflickan, som är placerad mellan Margareta-paviljongen och cafét.
Tack vare den mycket driftiga malmökvinnan Hanna Werner, som tyckte att det var en skandal att den Kungliga paviljongen (idag Margaretapaviljongen) stod och förföll efter Baltiska utställningens slut, har vi idag Margaretapaviljongen kvar.
Hon och 10 andra (också driftiga) kvinnor fick 1922 äganderätten till denna och började omgående låta restaurera den, så att de samma år den 20 maj kunde öppna paviljongen i det nya namnet för allmänheten.
Dessutom öppnade de cafét intill samma dag.
Nettot av verksamheten skänktes till föreningar, som legat kronprinsessan Margareta varmt om hjärtat. Pengarna räckte även till en årlig sommarfest för Malmö Blindförening och medellösa åldringar.
Föreningen upphörde 1963 och Margaretaflickan restes till minne av föreningen och dess initiativtagare 1964. Skulpturens konstnär är Greta von Braun Giesenfeld.
Vi avslutade vandringen och vi tror att det var många som kunde tänka sig fler besök i den fina parken framöver.
Annette Wilhelmsson och Kristina Sällström
