Vi samlades vid Ljungenskolan den härliga vårdagen, 3 april 2012, 40 personer varav 6 av det manliga könet.
Större delen av vandringen ägde rum i Storvägenområdet även kallat Ljungskogen.
Ljunghusen består av ytterligare 2 områden, bebyggelsen norr om väg 100 och
bebyggelsen från Rådjursvägen till Falsterbokanalen.
Storvägenområdet är ett
unikt område med mestadels grusvägar och avsaknad av gatubelysning. Stora
tomter och många allmänningar med furuskog och ljung.
Planen är att bevara
Ljungskogens karaktär med orörd tallskog och med ljung på marken.
Corfitz Beck-Friis
väg har namn efter f.d. greven på Börringekloster. Han ägde den del av Ljunghusen
som idag omfattar Ljungskogens Strandbad AB med tillhörande tomter. Området var
hans jaktmark.
När Linné 1749 gjorde sin Skånska Resa beskriver han hur hela
Falsterbonäset var ett stort flygsandsfält. Idén att försöka binda sanden och
plantera skog och strandråg kom från Linné.
Redan på 1750-talet försökte man
genomföra detta men misslyckades eftersom bönderna ville ha kvar sin betesmark.
På 1850-talet lyckades dock Corfitz Beck-Friis och kyrkoherden Collin med att
plantera tallskog.
Sanddynerna här är
på vissa ställen upp till 10 m höga, varav de innersta är de högsta. Strandråg
har planterats för att binda sanden.
Större delen av sanden kom från väster och har vid vissa tidsperioder täckt
vägar och även Falsterbo kyrka. Den känsliga naturen tål ej för mycket tramp.
Sanden frigöres och ljungen bryts av.
Södra Ljunghuset
uppfördes 1850 åt personer som skötte nyplanteringarna på ”Gråbackarna”.
1932
blev Södra Ljunghuset det första klubbhuset till Ljunghusens golfklubb.
Ljungheden har
dominerat Falsterbohalvön under de senaste århundradena. Heden har minskat
alltmer men skall bevaras som den är idag.
Hela Ljungskogen var en gång ljunghed
och skall nu återskapas längs strandheden och på allmänningar så att tallskogen
bara finns runt ”gläntorna” med ljung.
Utmed Duvstråket
har vi utsikt över den öppna ljungheden.
Landskapsarkitekt Per Fribergs
sommarhus i trä med stora glaspartier
gränsar till golfbanan och Skanörs Ljung.
Friberg har gjort skötselplaner om
ljung och tallskogens fördelning för Ljungskogen.
Norr om
Ljunghusens golfklubb på Skanörs Ljung finns resterna av en bosättning från
äldre järnålder till medeltiden.
Benämningen är Skyttsie Hage. Detta var den
första bebyggelsen på Falsterbohalvön.
Skanörs ljung var
ekskog fram till Hansatiden. Skanör – Falsterbo hade då under ”sillatiden” sin
storhetstid. Trä och virke behövdes för eldning, sillatunnor och som byggnadsmaterial.
Ekskogen skövlades ända bort till Kämpinge.
P.g.a. bränslebrist
togs torv på ljungheden, sanden kom i dagen och sandflykten började.
Efter
planteringen av furuskog har arealen för Skanörs Ljung minskat.
På 1763 års
karta är hela Falsterbonäset utsatt som flygsandsfält.1969 blev Skanörs
Ljung naturreservat för att bevara ljungheden som unik naturtyp.
De tidigare
torvtäkterna har gjort Ljungen till en mosaik av fukt- och torrhed.
Klockljung (Erica Tetralis) dominerar i svackorna där vattnet samlas efter torvtäkterna. Vanlig
ljung (Calluna Vulgaris) härskar på de
högre partierna som mestadels består av sanddyner.
Ett problem är invaderingen
av björksly, som frösår sig och breder ut sig på stora partier. Även pors hotar
heden med igenväxning.
Skanörs Ljung betas av skotska Highland Cattle, som kan
gå ute året om. EU har dock sagt nej.
Vi avslutade
vandringen hemma hos Ulla Kristina. Där tittade vi på vårljung (Erica Carnea) som just nu blommar i olika
rosa, lila och vita nyanser.
Därefter vidtog besök i ateljén med ljungtavlor
målade i olja, från vår vandringsväg.
Ulla Kristina Eriksson och Annika Bernow-Lindblad
1 kommentar:
Tack för en intressant och bra vandring, och för visningen av trädgård och atelje.
Och för informativ läsning!
Skicka en kommentar