Större delen av vandringen ägde rum i Storvägenområdet även kallat Ljungskogen.
Ljunghusen består av ytterligare 2 områden, bebyggelsen norr om väg 100 och bebyggelsen från Rådjursvägen till Falsterbokanalen.
Storvägenområdet är ett unikt område med mestadels grusvägar och avsaknad av gatubelysning. Stora tomter och många allmänningar med furuskog och ljung.
Planen är att bevara Ljungskogens karaktär med orörd tallskog och med ljung på marken.
Corfitz Beck-Friis väg har namn efter f.d. greven på Börringekloster. Han ägde den del av Ljunghusen som idag omfattar Ljungskogens Strandbad AB med tillhörande tomter. Området var hans jaktmark.
När Linné 1749 gjorde sin Skånska Resa beskriver han hur hela Falsterbonäset var ett stort flygsandsfält. Idén att försöka binda sanden och plantera skog och strandråg kom från Linné.
Redan på 1750-talet försökte man genomföra detta men misslyckades eftersom bönderna ville ha kvar sin betesmark.
På 1850-talet lyckades dock Corfitz Beck-Friis och kyrkoherden Collin med att plantera tallskog.
Sanddynerna här är på vissa ställen upp till 10 m höga, varav de innersta är de högsta. Strandråg har planterats för att binda sanden.
Större delen av sanden kom från väster och har vid vissa tidsperioder täckt vägar och även Falsterbo kyrka. Den känsliga naturen tål ej för mycket tramp. Sanden frigöres och ljungen bryts av.
Södra Ljunghuset uppfördes 1850 åt personer som skötte nyplanteringarna på ”Gråbackarna”.
1932 blev Södra Ljunghuset det första klubbhuset till Ljunghusens golfklubb.
Ljungheden har dominerat Falsterbohalvön under de senaste århundradena. Heden har minskat alltmer men skall bevaras som den är idag.
Hela Ljungskogen var en gång ljunghed och skall nu återskapas längs strandheden och på allmänningar så att tallskogen bara finns runt ”gläntorna” med ljung.
Utmed Duvstråket har vi utsikt över den öppna ljungheden.
Landskapsarkitekt Per Fribergs sommarhus i trä med stora glaspartier gränsar till golfbanan och Skanörs Ljung.
Friberg har gjort skötselplaner om ljung och tallskogens fördelning för Ljungskogen.
Norr om Ljunghusens golfklubb på Skanörs Ljung finns resterna av en bosättning från äldre järnålder till medeltiden.
Benämningen är Skyttsie Hage. Detta var den första bebyggelsen på Falsterbohalvön.
Skanörs ljung var
ekskog fram till Hansatiden. Skanör – Falsterbo hade då under ”sillatiden” sin
storhetstid. Trä och virke behövdes för eldning, sillatunnor och som byggnadsmaterial.Ekskogen skövlades ända bort till Kämpinge.
P.g.a. bränslebrist togs torv på ljungheden, sanden kom i dagen och sandflykten började.
Efter planteringen av furuskog har arealen för Skanörs Ljung minskat.
På 1763 års karta är hela Falsterbonäset utsatt som flygsandsfält.1969 blev Skanörs Ljung naturreservat för att bevara ljungheden som unik naturtyp.
De tidigare torvtäkterna har gjort Ljungen till en mosaik av fukt- och torrhed.
Klockljung (Erica Tetralis) dominerar i svackorna där vattnet samlas efter torvtäkterna. Vanlig ljung (Calluna Vulgaris) härskar på de högre partierna som mestadels består av sanddyner.
Ett problem är invaderingen av björksly, som frösår sig och breder ut sig på stora partier. Även pors hotar heden med igenväxning.
Skanörs Ljung betas av skotska Highland Cattle, som kan gå ute året om. EU har dock sagt nej.
Vi avslutade vandringen hemma hos Ulla Kristina. Där tittade vi på vårljung (Erica Carnea) som just nu blommar i olika rosa, lila och vita nyanser.
Därefter vidtog besök i ateljén med ljungtavlor målade i olja, från vår vandringsväg.
Ulla Kristina Eriksson och Annika Bernow-Lindblad
1 kommentar:
Tack för en intressant och bra vandring, och för visningen av trädgård och atelje.
Och för informativ läsning!
Skicka en kommentar