Vandring 38 - Till Falsterbofyr och information av P-G Bentz om fågelsträck och ringmärkning.

Vi var 12 tappra vandrare som den 18 okt trotsade vädrets makter och vandrade från Skoltorget i Falsterbo, där vi först betraktat skolhuset, byggt 1876 och reparerat 1912. Det övertogs 1975 av Kyrkan och blev församlingshem.
Redan 1846 fanns det en skola i Falsterbo, men den låg inte vid detta torg.
Som ett kuriosum kan nämnas att i Skanör fanns det på 1840-talet en fattigskola och en societetsskola.

Vi gick sedan förbi Hjalmar Gullbergs hus och vidare genom det vackra villaområdet, strax ovanför Falsterbohus.
Där beskådade vi gamla såväl som nya arkitektoniskt intressanta hus.

Vi stannade till vid Falsterboborgen och berättade lite om Falsterbo och dess historia.
Falsterbo började fungera som ort på 1200-talet och blev stad i början på 1300-talet. Första gång namnet ses i skrift när den danske kungen ger Lübeck tillstånd att vid Falsterbo resa ett sjömärke - Kolabacken-1222. Man tror att namnet Falsterbo kan ha uppkommit därför att invånarna från Falster började sätta upp sina bodar längs strandängarna.
Falsterbos storhet på medeltiden låg i den stora sillmarknaden och livet var därför mycket säsongsmässigt.
Den permanenta bebyggelsen och befolkningen var liten i förhållanden till den säsongsmässiga, då den ökade ca 10 gånger.
Den bofasta befolkningen i Skanör och Falsterbo under denna tid var ca 1000, men under marknaderna således ca 10000.
Detta befolkningstal leder till att Skanör och Falsterbo blev några av de största orterna i Norden.( Som jfr. har man beräknat att Sveriges folkmängd vid mitten av 1500-talet var ca 0,5 miljoner inv.) Sillmarknadens tyngdpunkt låg först i Skanör men expanderade mot Falsterbo, som mot 1400-talet var den större handelsorten.
Lübeck var troligen den Hansestad som först etablerade sig i Falsterbo och dominerade därefter. I Skanör dominerade Rostock.
Den danska kronan gav områden, så kallade ”Fit-områden” (Fit är ett äldre nordiskt ord för strandäng) till de tyska hansestäderna. De var avgränsade områden, där köpmännen uppförde bodar och bedrev handel. Dessa områden blev juridiskt självständiga och styrdes av fogdar.
De utländska städerna byggde kompanihus som samlingslokal för sina köpmän och i flera fall också kyrkor och kapell, t.ex. Tyska kyrkan norr om Falsterbohus.
På 1200-talet fanns också även en större bebyggelse utanför marknadsområdena. Rester av denna finns begravd i stranddynerna runt Falsterbo kyrka.
Falsterbohus slott eller borg byggdes, troligen ungefär i mitten av 1200-talet samtidigt med Skanör.
Denna borg var föregångare till den borg vars rester man ser idag. Det var hansestaden Lübeck som genomförde etableringen.
Borgen förstördes 1311 i kriget mellan de vendiska hansestäderna och den danske kungen. Men återuppbyggandet skedde genast. Det finns nästan inga rester kvar av den ursprungliga borgen eftersom man tog sten från den när man uppförde den nya borgen.
Det fanns två vallgravar, en inre och en yttre. Borgen har omgärdats av en ringmur som var ca 1.20 m. Kärntornet som man kan se rester från, låg fritt på borggården och fungerade som försvarstillflykt.
I slutet av 1500-talet erhölls tillstånd att använda borgens stenar till att renovera en kyrka.
Falsterbohus hotell. Redan på 1880-talet började man ta sig till de vita sandstränderna, men det var genom byggandet av järnvägen 1904 som uppsvinget som badort började ta fart.
Hotellet ritades av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin och invigdes 1908. Huvudbyggnaden kompletterades med Annexet och Kasinot 1910 resp. 1911.
Hotellet var under 1:a världskriget samlingsplats för aristokratin från en stor del av Europa. På 20-talet hade man jazzkonserter och jazzdanser innan jazzen etablerat sig i Sverige.
Hotellet upphörde helt 1974 och alla byggnader utom Kasinot som revs blev bostadsrätter.

Efter borgen gick vi på en stig mellan strand och villor till Kolabacken, en av Nordens äldsta fyrplatser.
1222 fick Dominikanermunkarna, som hade en konventbyggnad i Falsterbo, lov att tända stockvedseldar här för sjöfarare. Stockveden fick man från de träd (mestadels ekar)som växte i Kronoskogen(troligen Skanörs Ljung).
1627 ersattes stockveden av kol. Kolen lades i en järnkorg, som fästes på en vipparm.

Vi korsade golfbanan och kom fram till fyren, ritad av arkitekt Olof Tempelman.
Den byggdes 1793-96 och ersatte den gamla fyren på Kolabacken. Via tornet hissades kolen upp i korgar. Fyrmästare och personal bodde i fyren.
1843 byggdes bostadshus till fyrmästarens familj och senare också åt personalens familjer. Dessa hus finns fortfarande kvar.

Väl framme vid fyren blev vi väl mottagna av P-G Bentz, som gav oss en fin redogörelse av fågelsträck och ringmärkning. Det var en spännande och mycket intressant information och vi lyssnare hade många frågor att ställa.
Vi fick se en liten gärdsmyg som just hade blivit ringmärkt och som P-G Bentz plockade upp ur en tygpåse.

Innan vi åter gav oss ut i höstrusket intog vi våra medhavda matsäckar i fyren.
På smågator vandrade vi förbi vackra villor till Falsterboparken och fram till Falsterbokyrka, S:ta Gertrud, vars äldsta del nuvarande långhuset, byggdes på mitten av 1300-talet. Namnet på kyrkan är taget från helgonet S:ta Gertrud och en målning på kyrkans norrvägg visar henne bärande en kyrka i famnen. Dopfunten av sten från 1300-talet är kyrkans äldsta inventarier.

Vi passerade de två vackra kyrkogårdarna och återvände till Stortorget, glada och nöjda att vi trots vädret fått en fin vandring och ett fantastiskt fågelföredrag.

Hälsningar Birgitta J och Birgitta S

Inga kommentarer: