Vandring 20 - Kämpinge

Wiveca Eliasson var vår duktiga vandringsvärd den 16 november 2010.
Det var vindstilla! Med andra ord perfekt för en vandring längs Kämpingebukten. 24 glada nunor (varav tre herrar) hälsade runt på kända och okända diton.

Wiveca presenterade Trollet Gya som gett namn åt tennishallen och bostadsområdet. Runt oss fanns tallar som planterats av kyrkoherde Collin på 1800-talet. Efter hundratals år av kamp mot sanden lyckades han med egna medel, barn, åldringar och nattliga vakter få plantorna att ta sig och växa upp till Ljungenskogen. Vi hälsade på hans minnessten vid volleybollgropen och gladdes å hans vägnar att ingen skola och inga höghus skulle avverka skogen på nytt.
Vi passerade också ”Jönssons”, som var det enkla förlustelsestället under ca 50 år. Trots att väg och elektricitet saknades de första 10 åren blev det ett sommarparadis. Povel Ramel, Martin Ljung, svenska soldater....återkom gärna. När Fru Jönsson på 80-talet ville avveckla var villkoret att det skulle rivas. Sedan fick många finansiärer högtflygande planer men kvar står fortfarnde en taskigt gul semesterby som ingen bor i.

Havet var kavlugnt och vi vandrade längs stranden förbi alla forten som tillhörde Per Albin Hanssonlinjen. Under 2:a världskriget byggdes 1063 st mellan Båstad och Blekinge.

Kämpinge Fiskeläge med kommunens första barnpassningshus för betplockande föräldrar, tjärkar, hissanordningar för näten, fiskehuddor och ”hamn” stannade vi till vid. Kämpinge vall från 1000-1100-talet slutar vid fiskeläget. Eftersom stenspärren i Foteviken och vallen är daterad till samma tid tror man att det fanns en anknytning tvärs över bygden, som var öde på den tiden.

Längs med havet, över backsippeängarna, genom fårgrinden upp för backen och där på andra sidan Trelleborgsvägen stod den heliga vita hagtornen, skyddad sedan 1919. Kok grenar i vatten och du blir av med ditt exem! Fåren lyste med sin frånvaro men ängarna var vackra ändå. När vi skulle klättra över stättorna kom de nyfiket fram. Nya fiskehuddor, Fredshögsstranden, nya stättor, under linorna till hästträningshagarna och upp för ett fort. Där var det dags för kaffe.

Nya fullvärdiga medlemmar fick sin vandrarnål av Ewa. Reklam gjordes för Bachkonsert i Håslövs kyrka och Marockoresa. Vandrarintressen av olika art! Fredshögsgården med anor från 1300-talet låg på andra sidan vägen.

Efter kaffepausen knagglade vi ner för fortet och gick på fastlandsidan längs med traktorvägar mot Kämpingeby. Byn har liksom Räng Sand varit delvis begravd av sand. Almare (vid havet) gården med sitt minizoo och plantskola, kringbygd gård omgjord till lägenheter, gammelstugan, förde oss till Kämpingekyrkans kors och stenmarkeringar . Den revs 1632 efter bistra sandiga tider. Kyrkklockan finns i Rängs kyrka.

Genom slingriga gator i byn, förbi gamla brunnen, bussvändplatsen, de 2 affärerna och fram till skolan dit barnen i Ljunghusen gick varje dag. Den ena affären sålde sandbiljetter. Sanden strödde man på golven i hemmen.

Vi följde sedan Östersjöleden, klättrade upp på Kämpinge vall och fortsatte genom strandskogen tillbaka till våra bilar 11.55.

Vid protokollet Wiveca Eliasson