8 april, Höllviken och Kämpinge

Samling på parkeringsplatsen vid Höllvikens idrottsplats. Vi går genom villakvarteren mot Östersjön och vidare längs med kusten till Hyllehög  och vänder tillbaka mot Sandeplan via Kämpinge by och Räng Sand.

Hälsningar Annika

Vandring 273

Datum: 8 april

Tid: kl. 10-13

Sträcka: 6-7 km

Underlag: vägar och stigar

Medtag fika 

Kostnad: 40 kr i sedlar

Samåkning rekommenderas. Löses genom överenskommelse mellan anmälda. 20 kr per mil som delas mellan åkande. 

Vandringsledare: Annika

Anmälan via hemsidan/bloggen genom att skriva i kommentarer.

Kolla kommentarerna före avfärd om väder eller annat är sådant att turen måste ställas in.

Almåsa, vandring i och omkring området 25 mars 2025, vandring 272

  Vi var 14 som hörsammat inbjudan till vandring i och omkring ett koloniområde i Malmö kommun men beläget utanför Oxie och Södra Sallerup. Föreningen har en egen hemsida där man kan läsa att Almåsa är landets största koloniområde med 643 stugor/tomter. 

Almåsa fritidsby bildades 1968. 1964 fick Stadsarkitekten i uppdrag av fastighetskoret att utarbeta ett förslag till strövområde och koloniträdgårdar inom Södra Sallerup. Efter flera förslag blev det till slut koloniträdgårdsområde. Det är på 397 000 kvm varav, 222 000 kvm för kolonier.

I samband med den planerade bebyggelsen inom Rosengårdsområdet var det nödvändigt att säga upp koloniföreningarna Haga och Ulricedals sommarstad för avflyttning. De båda koloniföreningarna hade uttryckt önskemål om att föreningarna skulle få bilda en enhet inom egendomen Almåsa.

   Färgen på husen bestämdes av stadsarkitekten. Olika gator skulle ha olika färg, det var ljusgult, ljusgrönt och ljusblått. Allt skulle vara perfekt. Stadsarkitekten beslutade även att alla skulle införskaffa ett vårdträd. Det är en hel del som har det kvar.

   Almåsa är uppdelat på fem områden som är avdelade med grönområden och skyddsplantering.

1971 drogs el in i området, 1973 byggdes föreningshuset och 2024 var indragningen av vatten och avlopp klart.

Vi startade efter vissa problem med parkeringsavgifter på appar och automat, det gäller att komma ihåg sitt registreringsnummer på bilen! Vi gick ner mot Segeå som här har försetts med dammar som kan fånga upp stora regnmängder. Det är Segeån Vattendragsförbund som låtit anlägga dem. Nu är det mycket växtlighet där och till våren blir det säkert fint. En promenadstig är anlagd. Vi kom in i en vildvuxen skog och sen in på en bred gräsgång som idag höll på att röjas av en traktor som utan tanke på att det skulle se snyggt ut sargade buskaget. 

Vid skylt för ridstig undvek vi den och kom in på en ännu större parkering än den vi ställt oss på. Vi kom förbi föreningshuset och pratade mer om området. Sen var vi åter på spåret dvs ridstigen som förde oss till husaklungan Solliden en bit norrut där det var kuperat så att pulsen gick upp. Omgivningarna är ett vackert backlandskap. Vid ravinen satte vi oss för fika. Solen nästan tittade fram. Igår hade det varit sol och 13 grader varmt men idag var det kring 7 och mulet. 

Vi kom nerför slänten och ut på vägen till stugområde. Vi gick genom det och tittade på stugor av alla olika utseende, en del under renovering. Sista biten var förbi ett stort idrottsområde. Vi var tillbaka 12.30 efter cirka 6 km vandring. Sen började det droppa och regnet tilltog på eftermiddagen. 

Vandring Ljunghusen den 11 mars 2025- vandring 271

  Vi samlades kl 10 vid Kanalkiosken och gick ner till båtklubben, där jag pratade om den nya planen för hamnområdet. Här ska byggas ett kustskydd på mellan 0,9-1,4 meter högt, dels naturvall och dels murliknande skydd. Innanför skyddet ska finns byggnader som är till nock max 6 m höga, grönområde och parkering. Sjöfartsverket tre befintliga byggnader närmast Falsterbovägen ska vara kvar. Sjöfartsverket äger marken, som arrenderas av Vellinge kommun på 25 år med möjlighet till förlängning. Det finns även ett arrendeavtal på östra sidan av kanalen. I sommar ska här finnas en ny restaurang,som ska drivas av Pär och Lotta Bergkvist.

   Kanalen byggdes mellan åren 1940 och 1942. I kanalen finns 2 slussar som reglerar vattnet. Den första bron, Knippelbron, kom 1940 och dagens bro kom på plats år 1992. Kanaltornet ritades av Samuelsson och Jaenecke på 1950-talet. Sedan 2014 är bron fjärrstyrd från Trollhättan, segelfri höjd är 3,9 m och djupgåendet för båtar är max 4 m. I dag är kanalen 5 m djup och när den byggdes var djupet 6,7 m. I kanalen var det lotsplikt för större fartyg mellan 1942 och 1962. Bornholmsbåtarna slutade gå genom kanalen 1967.

   I kanalen kan man tanka sin båt. Förr tankade Esso Bengtsson båtarna vid 4 korta tut och tutade båten 2 långa o 1 kort ville de ha broöppning.

   

   Gården Ljungsäter var en handelsträdgård, som köptes av Lunds landsting 1920 och blev sanatorium 1921. Ljungsäters sanatorium låg vid södra slussen. Härifrån gick en minijärnväg ner till Östersjön längs nuvarande V Kanalvägen. Här ville man bygga kanalen och därför lades det ned 1940. Kanalen påbörjades och sjukhusets byggnader fick flyttas. Delar av läkarvillan är från den tiden, även Villa Marina ochAdministrationsvillan med vattentorn, byggdes 1914, finns kvar.Lotsvillan blev vandrarhem.  

Skyddsvall i söder byggdes våren 2024 och vallkrönet är 3 m. 

   Vi vandrade vidare till Storvägen och på vägen beskådade vi nya hus som är byggda i betong, till skillnad från de gamla vackra trähusen från 1900-talets början.

   Vandringen fortsatte förbi Ulrik Neumans hus, som byggdes 1917, och blev åretrunthus på 60-talet. År 2007 flyttar Mikael Neuman dit. Promenaden fortsatte längs Allmänningsvägen tillbaka till Ljungsätersvägen, där vi tittade på Sanatorievillan med torn från andra hållet. Vandringen avslutades på parkeringsplatsen vid Kanalkiosken.

Vandring 270 - Östra Grevie med Möllevången

Det var med visst besvär vi kunde samlas alla 19 idag, där var många parkeringar att välja mellan. Dock samlades alla vid Bokvägen nära perrongen till järnvägen. Vi började med att gå upp till gamla Järnvägshotellet som blev Folkets hus och nu är privatbostad. Mittemot ligger gamla stationen. Här fanns persontrafik 1898-1973. Pågatågen kom 2015.  Nästa mål var gamla tegelbruket där flera gula tegelbyggnader finns kvar liksom förre ägarens hus, Inge Haby. 

Med honom fick vi en pratstund då han passerade när vi stod där. Bruket fanns i jämnt hundra år, fram till 1998. Det hade sålts till Euroc-koncernen på 1980-talet, som även ägde Minnesberg m fl. 80 procent var gult tegel och resten rött. Leran togs främst från marker till en gård man ägde, Gustavsberg, en bit österut. Det är en fin lera som avsattes av inlandsisen. Kalk tillsätts i olika mängd beroende på vilken färg man vill ha. Skånes geologi är mer lik kontinentens än övriga Sveriges. 

Vi gick genom villaområdet med 53 villor som byggdes på marken sen tegelbruket lagts ner. De skulle enligt planen vara i skånsk stil med stenhus men under arbetets gång blev det många trähus från Älvsjöhus. 

Vi kom till folkhögskolan där vi först möttes av en kubisk byggnad med stora fönster, många blev förvånade. 

Bakom fönstren satt elever och jobbade. Man har allmän och estetisk linje på skolan som funnits sen 1914. Den första populära kursen var blomsterbindarkursen. Flera kommuner gick samman för en folkhögskola, placeringen var ett stridsämne, slutligen hamnade den här. Vi gick förbi byggnad Vellinge - Teater och byggnad Söderslätt. Framsidan till äldsta skolan har försetts med glaspartier på ett fint sätt.  

Vi gick längs Landsvägen, den gamla delen genom orten. På 1930-talet flyttade man Landsvägen österut, utanför orten och på andra sidan dammen ”Nya torvmossen”, mossen delades och ”Gamla torvmossen” ligger på andra sidan vägen. Vi kom till gamla folkskolan som nu är förskola, en stor byggnad. Snödropparna lyste upp trädgården liksom på andra sidan där den stora vildvuxna trädgården till ”Kastanjegården” ligger. 

Vi kom till kyrkan från slutet av 1890-talet. Några såg det speciella med kyrkan, tornet i öster, det finns två till i Skåne. Vi kom in att prata om möllefoten, väster om kyrkan, som nu rivits helt efter protester från lokalbefolkningen och överklagande av hembygdsföreningen. Slutliga domen kom för en vecka sen; Vellingebostäder slipper bygga upp den igen. Ett landmärke är borta från orten. 

Församlingshemmet ”Mose i vassen” med ”bar” vissa dagar, passerades. 

Vi gick vidare och gick över  ”nya Landsvägen” till Månstorpsvägen i Möllevången för att komma till Månstorps gavlar. Där tog vi fika sittande på scenen under tak. Scenen används inte för publika evenemang som förr då bland annat trubaduren Leif Carlsson uppträdde här. Byggnaden uppfördes på tidigt 1500-tal men brändes av snapphanar under Skånska krigen på 1670-talet. Ryttmästaren som sen kom dit tog bort resterna av taket och sen förföll det helt. Den restaurerades på 1970-talet. 

Vi gick tillbaka samma väg längs gamla landsvägen. 

Dagen var grå med hög luftfuktighet. Men ”vädret är alltid bättre ute än inne” så vi fick en trevlig tur. 

Kaj

Svedala och Aggarp 11 feb 2025, vandring 269

 Vi var 12 som samlades på Stortorget i Svedala denna kalla och något blåsiga tisdag. Vi tog en sväng om Bankgatan och Kyrkogatan där rött tegel är dominerande liksom på många andra hus i centrum.

Vi gick under järnvägen via Timmergatan, kom upp till idrottsområdet och imponerades av de stora spelplanerna. Siktet var inställt på Aggarp och dit kommer man på Aggarpsvägen. Vi gick inte in på det stora villaområdet med skolor och Aggarpshallen men det är väldigt vad man har byggt i Svedala!

Nu är vyn det backiga landskapet som breder ut sig här söderut. Vi skymtade toppen av Aggarps mölla (först stubbamölla sen ersatt med en holländare 1896) som sköts av Föreningen Svedala-Bara-bygden. Aggarps by ligger idylliskt i en svacka med fint renoverade hus. Byn blev inte skiftat vid enskiftet kring 1810 utan gårdarna fick ligga kvar i bykärnan. Vi gick upp till en fin kringbyggd gård med vitkalkade väggar. Allmänningen med betande getter och gäss passerades. Flera gathus har blivit fint renoverade. Fyra gårdar finns i byn. Vi stannade till på Drottning Margaretas torg. Och namnet? Jo enligt vad som skrivits kom drottningen på kyrkobesök till häst när hon vistades på Lindholmens borg. Hästen blev skrämd av två hundar och hon föll av. Förargad över detta intermezzo befallde hon att kyrkan i byn skulle rivas. Detta var i början av 1400-talet. Och någon annan förklaring till rivningen då i början av 1500-talet finns inte. Det blev en kyrka i Svedala istället. Vi gick vidare på en fin grusväg och när vi kom till Aggarpsmölla, som varit en vattendriven mölla, var det läge för fika sittande mot husväggen och med blicken mot Svedala och Segeå som här har stensatta kanter. Vi kom mot järnvägen och såg Sandviks anläggning, f d Svedala Arbrå. Vi fann stigen längs Segeå och kom till järnvägsundergången. Eftersom en ny fin järnvägsundergång nyligen invigts gick vi dit. Sen passade vi på att kika in på Sandviks lilla utställning bland middagslediga arbetare och tjänstemän. Där skildes vi åt 12.30. En omväxlande tur med fina vyer och en fin liten by.