Det var uppehåll, lugnt och milt men gråmulet när vi 12 vandringssugna träffades vid Käglinge naturområde.
Ursprungligen var området ett grustag, som öppnades på1890-talet när järnvägen mellan Malmö och Trelleborg skulle anläggas. Gruset har använts till många av Malmös byggprojekt bl.a Inre Ringvägen. När täkten var öppen var området bullrigt och nästan helt utan växter. Brytningen upphörde successivt under 1970-80 talen och kvar blev ett stort oregelbundet landskap av sandbackar, dammar och öppna slänter. Totalt 90 hektar.
Under 1990-talet restaurerades området och fick namnet Käglinge rekreationsområde. Det planterades träd, anlades gång- och cykelvägar, grillplatser och dammar för fågelliv och groddjur. Nio av Sveriges fjorton grodarter finns här. Bl.a ätlig groda.
Torrbackar med sand och magra jordar gynnar växter som Backtimjan, Sandnejlika och Fetknopp m. fl, som gynnar pollinatörer av alla de slag. I den sankare delen trivs orkidéerna kärrkniprot, skogskniprot och tvåblad. Delar av området betas av får för att förbli öppna.
Vi vandrade i väg på stigar som tog oss till den västra delen, där Sofiedals golfklubb bildar en naturlig gräns, vek in på området igen och kom så småningom upp på utkiksplatsen. Det disiga vädret förvandlade Malmö, som annars syns väl, till ett töcken i fjärran. Vi fortsatte på stigar och vägar som var förvånansvärt fria från löv. Vi kom ikapp förklaringen; en man från parkförvaltningen gick med en stor och tung lövblås på ryggen och förpassade löven ut i övrig natur! Framme vid Grodans hus, som anlades för att förvara utrustning till skolelevers undersökningar av naturen samt ge tillgång till toalett, som numera under sommarhalvåret är ersatt av en bajamaja. Några fick plats att fika under taket. ” Hårdingarna” fikade vid de fuktiga utemöblerna.
Andra halvan av vandringen tog oss ut i Käglinge till Pålssonhuset, byggt tidigt 1800-tal. Det bestod ursprungligen av tre sammanbyggda längor, varav logen/trösklängan är riven.Gårdens ägare sedan 1920-talet var Gustav Pålsson, fjärdingsman och Oxie kommuns siste ordförande, innan man inkorporerades i Malmö stad. Pålson hade byggt ett nytt hus i närheten och gården som använts av SSU och till ABF-bibliotek förföll och det gjordes en ansökan om rivningstillstånd. Den beviljades inte med motiveringen att det var den sista smågården som fanns kvar i Malmö kommun. Käglinge Egnahemsförening kunde med hjälp av pengar från stiftelsen Malmö Förskönings- och Planteringsförening göra en rejäl upprustning av gården till det skick den hade på 30- talet. Restaureringen slutfördes 1987 och är numera ett hembygdsmuseum som sköts av föreningen och hålls öppet på söndagarna under sommarhalvåret.
Vi fortsatte och kom snabbt fram till ett ” stiligt” och välvårdat hus som sticker ut från omgivningen. Kaj har i efterforskningar efteråt kommit fram till att det var det huset som Gustav Pålsson lät bygga och bosatte sig i. Vi vek av in i naturområdet igen och kom fram till Faunalunden. Det var en tomt som ägdes av Malmö, men var i stort förfall och vållade grannarna bekymmer. Kommunen vidtog ett antal åtgärder och skapade en s.k. faunalund där småkryp, djur och fåglar gynnas och växtlivet skall blomstra. Området invigdes 2018 och har skyltar som berättar och visar vad man gjort och är tänkt att fungera som inspiration.
Vi fortsatte vandringen. Kom bl,a. förbi utelekplatsen, där det blev en ”miniparkour” innan vi var framme vid Grodans hus och parkeringen igen.
Lite drygt 6 km blev dagens vandring. Tillsynes belåtna av detta lilla äventyr skildes vi åt.
På återseende önskar dagens vandringsvärd Ove
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar