Vandring över Skanörs ljung & Ängsnäset – natur och historia i samspel 🌿

 Vi var 20 vandrare som träffades på Ljunghusens golfklubb denna vackra o soliga dag, 26 augusti. 

Britt -Marie skulle tillsammans med Majlis vara vandringsledare idag. Men hon var erbjuden att delta i golftävlingen som just idag skulle vara på denna golfklubb. Britt -Marie visade oss var vi skulle gå över banan och satte en pinne med vimpel där vi skulle gå upp från sandreveln när vi kom tillbaka, för att inte störa golfspelarna.

Här på Falsterbonäsets sydvästra spets hittar vi två av Skånes mest unika naturområden – Skanörs ljung och Ängsnäset. Här breder ljunghedar, öppna strandängar och sanddyner ut sig, formade av både naturen och människans brukande under århundraden.

Redan under medeltiden spelade området en viktig roll. Då lockade sillfisket och den stora Skånemarknaden köpmän från orterna runt Östersjön, till Skanör och Falsterbo. Här byttes varor från tidig sommar långt in på hösten. Senare användes ängarna som betesmarker och torvtäkt, och djurhållningen gjorde att landskapet hölls öppet och formades till det kulturlandskap vi ser idag.

Idag är Skanörs ljung ett naturreservat på ca 550 hektar, känt för sina blommande ljunghedar nu på sensommaren och ett rikt växt- och djurliv. Det är också ett av Europas största våtmarker. Vi passerade Amerännan som användes på sillatiden då pråmar med sill drogs från Östersjön till Öresund.

Vi gick över Ängsnäset, ett stort område av strandängar där tusentals flyttfåglar rastar varje år. Platsen är ett av Nordeuropas främsta fågellokaler och lockar både ornitologer och oss naturälskare.

Vi vandrade fram till och en bit in på gamla Lv4 området. Vi  njöt av havsbrisen och stillheten.  Här möts landskapet där historia, kultur och natur vävs samman – och som än idag bär på spår av det rika livet som en gång blomstrade på Falsterbonäset. 

Vi gick ner på stranden och fikade i sanddynerna. Utsikten över det gnistrande blå havet och himlen är fantastisk! Efter den goda fikan gick vi ut på sandreveln så långt vi kunde gå. Några av oss vände här och vandrade tillbaka samma väg. Vi andra tog av oss skorna och vadade i vattnet över gattet. Anita B tog täten och vi andra kom sakta efter. Det gick fint men vi blev lite våta om våra rumpor. 

Nu var målet att komma tillbaka till golfklubben och hitta pinnen som Britt-Marie plaserat där vi skulle gå upp. Vi vadade i vattnet och gick i tången och till sist hittade vi pinnen. Vi smög över banan tillbaka till bilarna. 

Nöjda, trötta och glada tackade vi varandra för en härlig vandring. 

Våra tankar under vandringens gång har idag också gått till vår fina Anita Hansson som gått bort under sommaren. Vi saknar hennes värme och sällskap idag och på kommande turer. Vi minns  henne med tacksamhet🌹

Tack till er alla!

Majlis