Vandring 220: Arlöv och Burlöv

 Vi var ett tjugofemtal som samlats vid Kronetorps mölla. Det blev en vandring på 8,3 km.

Till mångas förvirring heter kommunen Burlöv, medan centralorten heter Arlöv. Det beror på att när Burlövs kommun bildades (1863) var Burlövs by kommunens centralort. 

1834 köptes Kronetorpsgård av köpmannen och Malmöborgaren Christian Bergh som 1841 på den högsta platsen på gårdens ägor lät uppföra möllan, som var och är Skånes största vinddrivna mölla. 

På 1860-talet hade möllan en kapacitet på fyra par stenar vilket gjorde att man kunde mala 16 säckar i timmen och det krävdes tre anställda för att klara verksamheten. Efter Christian Berghs död övertogs Kronetorp av sonen Alfred Bergh Andersson som tillsammans med sina fyra ogifta systrar skötte gården och möllan. Siste möllare innehade arrendet fram till 1961. 1976 sålde möllan till Burlövs kommun.

I slutet av 1800-talet bestämdes att församlingen skulle få en ny kyrka i Arlöv och man lät därför till viss del Burlövs gamla kyrka förfalla. Arlövs kyrka ingvigdes år 1900 och under ett par år förlades bara en gudstjänst per år till Burlöv. 1908-09 restaurerades dock kyrkan.

En prästgård fungerade förr även som en bondgård och prästen var förutom socknens själavårdare också jordbrukare. Idag finns endast boningslängan till Burlövs prästgård kvar medan de tre övriga längorna revs 1905. Byggnaden innehåller 17 rum. Golvet i köket lades även om med gamla gravhällar från kyrkan.

Arlövs framväxt är starkt kopplad till uppförandet av Sockerbruket 1869 och anläggandet av järnvägsstationen 1871. Kring dessa båda knutpunkter uppfördes ett nytt centrum. Efter sekelskiftet 1900 började samhället få en stadsliknande karaktär, ett stationssamhälle i tegelarkitektur där flera industrier och serviceinrättningar uppfördes.

Arlövs sockerbruk brann 1896 men byggdes upp inom ett år. Anläggningen kompletterades under flera omgångar fram till 1950-talet. 

   Kring sockerbruket uppstod bebyggelse i form av arbetarbostäder, som vid Fiskaregatan och Bolagsgatan, men också villor för högre tjänstemän som utmed Allégatan. 

Scientologikyrkan övertog sockerbolagets kontorsbyggnad och öppnade 2008. 

Under 1960-talet skedde stora förändringar i Arlöv. Befolkningen fördubblades och de bostäder som byggdes var främst i form av höghus, som Elisetorpsområdet från 1963-1967. Även industriområden etablerades, som den så kallade gamla industribyn. Även under 1970-talet fortsatte expansionen i form av höghus och industriområden. 

På Svenshögsområdet uppfördes tretton höghus, placerade i u-form kring ett större grönområde. I anslutning till höghusen uppfördes Burlöv Center 1971, som till stor del kom att ersätta Arlövs gamla centrum. 

I Arlöv finns flera värdefulla byggnader. Kalinan uppfördes först som vägkrog men senare som tvåfamiljshus för anställda vid sockerbruket.

1910 startade även Herman Gotthardt ett repslageri i Arlöv och lät bygga en 300 meter lång repslagarebana. 

Sockerbruket avvecklades under 2021. Waggonfabriken, sedermera Svenska Järnvägsverkstäderna som varit en dominerande arbetsplats, lade ned sin verksamhet 1989 . 

1969 arbetar 750 personer vid sockerbruket vid tiden för jubiléet. Sockerbruket tillverkar 14 000 ton socker och sirap, vilket motsvarar c:a 50 % av landets totala produktion.

Geukahuset – Detta sekelskifteshus i korsningen mellan Lundavägen och Dalbyvägen i centrala Arlöv byggdes 1908 åt Johannes Geuken, som var direktör vid Sockerbruket. Huset var i likhet med Arlövs kyrka ritat av Alfred Arvidius.    Medborgarhuset byggdes åt kommunen och stod färdigt 1953. Arkitekten var Hans Westman. Byggnaden används som kommunhus av Burlövs kommun.

Arlövgården ligger en bit söder om samhället. Gården köptes av sockerbruket 1869 och de nuvarande byggnaderna härstammar från omkring sekelskiftet 1900. Nils Arvid Arvidius ritade stallbyggnaderna i jugendstil vilka byggdes 1902.

Trevligt att ni uppskattade turen!

Kaj

Vandring 219 - Limhamns gamla och nya delar 15 mars 2022

 Vi var ca 30 glada vandrare som samlades på parkeringsplatsen vid Sibbarps Kallbadhus.

Morgonen hade börjat soligt men kraftiga dimmoln drev in över land, trots detta var det skönt och alldeles vindstilla. Vi följde strandlinjen och passerade ”höghuset”, med Havshotellet, som är Limhamns, ja t o m Malmös första ”skyskrapa”, färdigställt 1961. Statyn över Limhamns store man, R F Berg gick vi sedan förbi. Limhamns småbåtshamn med sin skog av master såg vi på håll. En lite sväng ner om”hoddorna ”vid fiskehamnen följde och därefter en tur genom den äldre bebyggelsen vid Limhamns torg. Vi gick förbi Limhamns Konsthall och fortsatte Gamla gatan till Kalkugnsparken, där vi stannade vid platsen där Limhamnsförsta kalkugnen låg redan på 1600-talet. 

Vi korsade sedan Övägen och gick in mot Sjöstaden med sin nya bebyggelse. På endast något tiotal år har det vuxit upp en ny stadsdel med bostäder på gammal industrimark. Här finns 5 – 10 våningshus med hyres- och bostadsrätter blandat med kedjehus om 2 – 3 våningar. Ännu pågår byggnation på flera ställen. Vi gick förbi det gamla stationshuset för Sillabanan, där restaurationen stannat av. Vi fortsatte och rundar efter en stund Glasbruksskolan, en ny låg- och mellanstadieskola.

Vandringen gick sedan vidare ner mot Glasbrukskajen där både Limhamns- och Malmö Sjöscoutkårer har sina lokalernedanför bostadshusen. Här bor man på bästa läge med utsikt över hamn och hav. Strax hade vi gått runt hela Sjöstaden och var åter framme vid Övägen med sina grå cementsilos. När/omdessa förvandlas till bostäder återstå att se.

Vid Dragörkajen var det sedan dags för fika och eftersom vädret var fint fortsatte vi en runda ut på Ön. Den blandade bebyggelsen ligger härligt ute vid Öresund. I den gamla byggnaden där det tidigare bl a varit mekanisk verkstad har Friskis & Svettis rymliga lokaler. 

Vi följde sedan Strangatan tillbaka till parkeringsplatsen på Sibbarp och konstaterade att vi hunnit gå nästan 9 km.

 

Tack för en trevlig förmiddag/

 

Ann-Christin E

Lundavandring från Brunnshög till centrum - vandring 218

 Vi var ett tjugotal deltagare på denna tur som startade vid Clemenstorget i Lund där spårvagnen har sin startpunkt upp till ESS-anläggningen. Vi åkte till MAX IV och såg på avstånd Kunskapsparken men det drog kallt så vi gick längs spåret tillbaka till Nobelparken. Den är nyanlagd med nio sk öar för olika aktiviteter. Idag finns bara de två jätteanläggningarna för forskning. Mittemellan dem kommer Sience Center att växa fram. Där ska företag finnas som drar nytta av forskningsresultaten.

Vi kom ner till Brunnshög där det växt upp många bostadshus längs med spårvägen. En kontrast är de studenthus för familjer som byggdes 1971-2, Djingis Kahn, drygt 300 bostäder. Efter tio år blev det bostadsrätter. Vi gick genom gårdarna.

   Vi gick sen cykelvägen till Östra Torns by, som ligger som en enklav i bostadsområdena. Det är en gammal by som fått vara kvar med flera gamla gårdar längs bygatan. En del är ombyggda och tillbyggda och många är hyresrätter under LKF. Fritidsgård och 4H-gård mm finns och stora ängar för hästarna, så att man tror man är på landet.

  Vi kom ner till Sparta och IDEON där mycket händer med en stor tillbyggnad till Medicon Village och bostadshus på f d parkeringsplatser. 

Tekniska Högskolan passerades och Helsingkronas fina studentboende. Professorsstaden var nästa där stora villor byggdes i utkanten av Lund en gång i tiden. Vi avslutade med att gå ner till Lundagård och till Domkyrkan. En middagsgudstjänst pågick så vi fick lite andligt spis. Några avslutade på Grand Hotel.

Vi gick cirka 6 km. 

/Kaj Persson