Vandring 172 - genom Rängbyarna


16 oktober 2018 - vindstilla brittsommarvärme!
Förutsättningarna var på topp när ca 35 vandrare samlades på Höllvikens topp strax intill St Hammars mölla.
På 1500- talet flyttades en stubbamölla till "höjden".
Nuvarande Holländare byggdes 1868 och var aktiv till 1941.
Den blev en utsiktspost under kriget och föll sedan sakteligen samman.
På 90-talet bildades en mölleförening, som med hjälp av kommun, sponsorer, projekt… restaurerat den och de tunga vingarna kan åter göra sitt jobb.

Vi fortsatte i rask takt på Ängdalavägen med de gamla byarna St Hammar och Lilla Räng i förgrunden.
Namnet Räng nämns redan på 1200-talet och betyder gles inhägnad.
Kämpinge införlivades i Räng 1632, när deras kyrka revs.
1974 bildas Vellinge kommun.

Via gammaldags grusväg och knotig pilallé närmade vi oss Solsäter, numera hemvist för Öppna sinnen.

Fridhems gård från 1877 ligger längs en smal grusväg.
Vi minns tiden när nuvarande Annedals gårdsbutik hade sina odlingar och försäljning där.
Numera finns det en inredningsbutik på gården.

Bebyggelsemiljön i Räng är kulturhistoriskt värdefull.
I Länsstyrelsens kulturmiljövårdsprogram skrivs det om Räng:

”Den slutna bystrukturen och det oregelbundna bebyggelsemönstret ger Rängs kyrkby en ålderdomlig karaktär. Av särskilt intresse är miljön kring kyrkan. Bebyggelsen i Lilla Räng är välbevarad och representativ för olika tidsåldrar.”

Vid nybyggnation ska ny bebyggelse underordna sig den befintliga.
Traditionellt har husen i Räng sadeltak med resning 45 grader.
Husen är rektangulära, ca 7 meter breda.
Nya byggnader bör uppföras i ljust tegel eller putsas i vitt eller ljus pastellfärg. Fönster och dörrar målas med heltäckande färg, vit, blå, grön eller brun.

Vi följde Rängs byväg genom Lilla Räng, som växte upp kring sekelskiftet och i början av 1900-talet.
Tidigare fanns ingen samlad bebyggelse i denna del av Räng.
Det finns dock några hus från 1700-talet som ursprungligen hade klineväggar och papptak.
Husen har varit bostäder åt skräddare, sömmerska, skomakare och tvätterskor.
Polisen, vars distrikt var Räng, St Hammar och Ljungen hade sin bostad i det första huset på vänster sida.
I huset fanns även ett häkte.
Vid sekelskiftet kom hantverkare till byn.
Förutom de hantverk som nämns ovan har det i byn funnits snickeri, målarverkstad och slakteri under en kort period.
Det var många som kom ihåg Holmgrens trädgårdsmästeri, där man plockade jordgubbar, sommarblommor och köpte potatis och grönsaker.
Byns lanthandel, som lades ner på 1970-talet, hade även bensinpump.

Vi passerade ett hus byggt i funkisstil.
Här fanns det cafè under krigsåren.
Vi gick in på en liten stig för att titta på damman Stora Sköveln.
Det berättas att den ryske krigsfången Tarras badade i den.

Vi lämnade Lilla Räng och gick vidare mot Rängs kyrkby.
Här låg bondgårdarna.
Sex av sju gårdar ligger fortfarande kvar i byn efter enskiftet 1815.
Här fanns också lantarbetarbostäder.
Kyrkan, prästgården och gamla skolan ligger samlade.
Även i kyrkbyn fanns allehanda hantverkare som smed, vagnmakare, snickare, mjölnare och mejerist.
Här fanns också mjölkaffär, sybehörsaffär, bageri, café och bilstation.
Ett av husen har varit bostad åt kantorn i församlingen och senare åt en av församlingens präster.
I Rängs smedja, de äldsta delarna från 1700-talet, fanns gammal utrustning kvar tills den revs 2011 och ett nytt parhus byggdes på tomten.
Under några år fanns här även bilstation.
Från 40-talet och framåt fanns här en rörledningsfirma.

Vi passerade byns snickeri och sedan Andreagården och Flygaregården, en ursprungligen 4-längad halmtäckt gård.
Uthuslängorna förstördes i en brand 1954.
Lite längre fram ligger prästgården som kyrkoherde Carl Jacob Collin lät bygga. Prästgården är numera en privat bostad.
Det var Collin som lät plantera tallskogen på Ljungen.
Invid kyrkan ligger gamla skolan från 1848, som numera är bostadshus.
Skolan och prästgården är uppförda i gult tegel från tegelbruket i Hermanstorp.

Rängs kyrka öppnades så välkomnande för gruppen.
Alla stearinljusen längs mittgången hade tänts.
Kyrkan är från sent 1100-tal.
På 1500-talet byggdes tornet av tegel.
På 1800-talet förföll kyrkan, när det regnade in och den store arkitekten Helge Zetterwall kallades in.
Han förändrade hela kyrkorummet, så att prästen skulle vara synlig för församlingen och foklivsmålningarna på inredningen blev utbytt till imiterad ek.
Det som revs ut förvaras nu på Kulturen och Historiska museét i Lund.
En av prästerna på 1600-talet heter Lars Kråka.
Sedan följde Petrus Wankif och 150 år med präster från den Lovénska släkten.
En väldig gravsten på kyrkogården vittnar om detta.
Även gamla stentavlor i vapenhuset.

Vi fikade i solen vid prästgården och via Loshultsstenen svängde vi upp mot Anna på backen.
Uppe på backen har det legat en stubbamölla som finns med på en karta från 1775. Husen intill har varit mjölnarbostäder.

Ännu en pilallé mot Rängs Sand och alla hästgårdarna.
Som namnet säger så var byn, liksom Kämpinge mer eller mindre begravd av sand under 16-1700-talet.
Linné har vittnat.
På 1800talet vände bönderna på jorden med spadar och träd planterades. Sommarstugeormråden växte fram och i slutet av 90-talet även Rängbågsbyn, som fick byggnadspris 2001.
På 2000 –talet har folkmängden fyrdubblats.

Vi vandrade genom tallskog, under den gamla Kämpingevägen, förbi Henriks hage och flyktingförläggningen ner till Norrjevägen, en av de äldsta vägarna.
Det var leden mellan Kämpinge och Foteviken.
Många hantverkare bodde här för 100 år sedan.
Några gamla gårdar är insprängda i den nya Sandeplansbebyggelsen.

12:02, solbrända och varma var vi tillbaks på Höllvikens högsta punkt!

Wiveca och Lena

Inga kommentarer: