Tisdagen den 8 maj 2018 samlades ca 35 st vetgiriga och vandringssugna livsnjutare på Hyllie IP:s parkering.
Solen sken på de shortsklädda benen, fåglarna kvittrade och vinden hade blåst iväg på annat håll.
Vår vandringsvärd för dagen, Anita, berättade om det s.k. Ekostråket - som är tänkt att bli Malmös längsta sammanhängande grönstråk.
Man skall kunna ta sig från centrum, ut till kusten, till fots eller per cykel, genom ett pärlband av parker, trädgårdar, fruktträd och bärbuskar.
Vi vandrade i rask takt iväg genom den trevliga omgivningen, snacket kom igång, och det eventuella djurlivet flydde nog hals över huvud, när ett gäng vårrusiga vandrare dundrade fram på stigarna.
Långt ut från bebyggelsen bar det, stundtals i kanten av en äng, sedan åter igenom en träddunge, tills vi plötsligt kom fram till koloniområdena Mossängen och Elinelund.
Det var kul att se alla dessa små välskötta stugor, med sina välansade trädgårdsväxter, och mycket snickarglädje.
Anita berättade att koloniområdena bildades omkring 1950, och totalt har ca 650 kolonilotter.
Man äger stugan, men arrenderar tomten, för en kostnad av 5-6.000:-/år.
Boende i stugorna är endast tillåtet på sommarhalvåret.
I Malmö finns ca 6000 kolonilotter, varav Malmö stad äger ca 5000 st.
Det äldsta koloniområdet i Malmö är Lundavägens, och det har funnits sedan 1905.
Vi fann en tom lekplats på området, som vi snabbt tog i besittning.
Det dukades upp bullar, mackor, kaffe, te, saft, ägg, kex mm - kort sagt allt sådant som man måste ha med sig när man vandrar.
Anita hade varit förutseende och bakat kakor som hon bjöd runt till alla gottegrisar.
fick vi sedan låna toaletter, och fylla på vattenflaskorna, innan vi med raska steg rundade södra Malmös nyaste stadsdel:
Elinegård.
Den byggs längs med kanten till kalkbrottet, och 2016 flyttade de första in.
Så småningom kommer det att bli en komplett stadsdel, med ca 4000 boende.
En grundskola är redan färdig, och 2 förskolor beräknas öppna 2019.
Vi gick en stund längs med kanten på kalkbrottet, innan vi via ett antal småvägar och stigar återkom till parkeringen.
Appar jämfördes, vadmuskler analyserades, vattenåtgången diskuterades, för att fastställa hur långt vi hade gått.
Någon menade 8 km, en annan hävdade bestämt att det var 9,5 km, och till slut enades vi om att vi hade gått lagom långt.
Och haft trevligt under tiden!
Tack till
Anita
(skrivet av Rolf)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar