Vandring 133 - på sightseeing i Teckomatorp

Vi var 30 personer som en lite gråmulen dag samlades utanför gamla Torgskolan vid torget i Teckomatorp,
tisdagen den 18 oktober 2016.
Vi började vandringen med en föreläsning i Torgskolan om BT Kemi projektet och hur efterarbetet görs fram till 2020.
1965 flyttade företaget Bönnelycke & Thuröe (BT-kemi) sin produktion av växtbekämpningsmedel från Malmö till den i början av 1960-talet nerlagda sockersaftsfabriken i Teckomatorp.
Företagets flytt till orten var ett välkommet besked eftersom sockersaftfabriken varit ortens viktigaste arbetsgivare.
Det dröjde inte länge efter att fabriken hade startat förrän grannar började klaga på lukten. Ormbunksplantor hos trädgårdsmästare Carl Johan Ahl började vissna.
1967 betalade företaget ut 75000 kr i skadestånd till fem trädgårdsmästare pga problem med vattnet i Braån men Carl Johan Ahl accepterade inte pengarna och fortsatte processa mot företaget.
Monica Nilsson slog larm om misstankar om nergrävda tunnor på fabriksområdet och fick till slut Hälsovårdsnämnden att tvinga företaget att börja gräva på området 1975 då sönderrostade tunnor hittades med farliga halter av fenoxisyror och dinoseb.
Björn Gillberg hjälpte Carl Johan Ahl som stämde BT Kemi och fick till slut 1,25 miljoner kr i skadestånd.

Vi gick tillsammans med miljöinspektören
ut på det sanerade norra fabriksområdet Vallarna, som nu är ett fint rekreationsområde, med damm, utsiktstorn, grillplats, vindskydd och stora gräsytor.
En bro tog oss över järnvägsspåren för att komma till de södra delarna av fabriksområdet som inte är efterarbetat.
Idag borrar man ner till 6 m djup för att undersöka föroreningarna som ska rensas upp. Grundvattnet ligger på 2 m djup, därför undersöks det noga.

Teckomatorps by är uppvuxen vid järnvägen och redan 1865 fick Teckomatorp de två privata banorna Eslöv-Landskrona Järnväg och Helsingborg-Billeberga Järnväg men inget stationshus utan endast en obemannad station. 1872 fick byn en funktion som järnvägs- och poststation, mycket tack vare riksdagsman Anders Nilsson och lantbrukare Carl Linderoth som verkat för en fast station i Teckomatorp. När Västkustbanan planerades var sträckningen under livlig debatt.
Malmö stad ville att banan i Skåne skulle dras så rakt som möjligt och sträckningen blev Malmö- Arlöv- Lomma- Kävlinge- Teckomatorp- Åstorp- Ängelholm.
Vid anläggandet av linjen Malmö-Billesholm 1886 med station i Teckomatorp blev orten en järnvägsknut.
Ett nytt stationshus uppfördes som ett tvåvåningshus i rött tegel 1885-86.
Under 1970-talet var den lokala persontrafiken i Skåne nerläggningshotad eftersom SJ ansåg att trafiken var olönsam.
Kommunerna i området bildade därför 1983 ett linjenät som fick namnet Pågatågen och tog över den lokala trafiken i Skåne.
Landskrona-Billeberga-delen lades ner och revs upp.
Även Teckomatorp-Eslöv lades ned dock utan att rivas upp.
Nu byggs järnvägssträckan Eslöv-Teckomatorp upp på nytt med nya spår och ledningar.
1907 bildades Teckomatorps Frivilliga Brandkår med 84 medlemmar.
Byns invånare ställde upp med bidrag och gåvor för att man skulle kunna skaffa material. Brandkårens fester och basarer gav ett tillskott till kassan.
Den frivilliga brandkåren finns fortfarande kvar idag.
1885 kommer den förste veterinären till byn. Han heter Eric Borg, är 24 år och var gift med Mathilda.
De flyttar in i det gamla stationshuset som rivits och byggts upp i oförändrad stil på Västergatan 4 och som får öknamnet ”Djuriska Villan”.
Eric var även lärare på Fridhems Lantmannaskola i Svalöv i veterinärkunskap, hovslagning och storviltjakt.
Han förmedlar kunskap om hur man med lillfingret infångade Sveriges minsta jaktbara fågel. Hade man ett kort lillfinger kunde man ställa sig på en pall för att bättre nå upp.
Fågeln har det stolta namnet Näskråka.
Eric hade en piska med ett huvudlöst spik när han var ute och körde med sin vagn och häst för att plocka upp sockerbetor som ramlat av böndernas vagnar.

Vi blev inbjudna till Mats och Karins mysigt uppvärmda uterum bakom bilverkstaden.
Mats har bott i Teckomatorp hela sitt liv och arbetat på bilverkstaden som varit i släkten sedan 1947.

Efter fikat vandrade vi vidare med Hans-Inge, Mats och Karin på Karlsgatan och Västergatan och fick veta mer om livet i byn under 1900-talet, vem som bott i de fina K- märkta gathusen och vilken verksamhet som funnits på dessa två gator.

Vid järnvägsövergången säger vi adjö till några av guiderna och Hans-Inge leder oss vidare längs järnvägsspåren mot torget.

Teckomatorps Hotell AB byggde 1904 ett hotell bredvid järnvägsstationen.
I styrelsen satt de flesta rika män som bodde i byn.
Hotellet arrenderades ut till hugade spekulanter som betalade utskänkningsavgift samt en del av lönen till en polis.
Hotellet byggdes till 1916-1917.
Det var vida berömt.
Ett populärt nöje för resanden på 40-talet var att hinna med 2 vita (10 cl sprit) och en brun (5 cl konjak) mellan tågbytena.
Det fanns en ingång direkt från perrongen till hotellet där man sprang in för att bli serverad av hovmästare Modig.
Till detta var man tvungen att beställa pytt-i-panna.
Denna pytt-i-panna åkte ut och in hela dagen.
På hotellet hölls många fester.
En del var s k frackmiddagar där männen bar frack och kvinnorna lång klänning.
Man firade födelsedagar, bönderna sina skördefester och sittningar efter begravningar.
I hotellet fanns två klubblokaler där man spelade bridge.
Det var mest män som höll till på hotellet.
På 1950-talet startade Birgit Vigre, gift med distriksveterinär Herman Vigre en balettskola i Teckomatorp.
Med hjälp av dem som undervisade på ryska balettskolan i Malmö drevs balettskolan i 8 år. Ett 40-tal elever tränade i hotellets lokaler tack vare Birgits ide’- och viljestyrka.
Systembolaget öppnar 1953 butik i Teckomatorp i Hotellets lokaler.
Viktigt för övriga näringsidkare eftersom man samtidigt uträttade andra ärenden på orten.
I början av 70-talet flyttas trots högljudda protester Systembolaget till Svalöv.
På torget var det hästmarknad tredje tisdagen varje månad.
Ända in på 60-talet kom folk från bygden runt omkring för att handla med djur och annat. Tittar man riktigt noga ser man hur bebyggelsen runt torget var indelad efter klasstillhörighet. Norrut från stationen på vänster sida fanns läkarmottagning, apotek och en villa byggd av en hög tjänsteman från Sockerbolaget.
På höger sida längst upp och neråt fanns Teckomatorps Bryggeri & Vattenfabrik.
Efter bryggeriet ligger Vesterbergs hus, i källarplanet fanns en servering med humana priser.
Många bönder från trakten som inte hade råd att äta på hotellet gick dit.
På hörnet Östra Torggatan/Järnvägsgatan inrymdes dels Skandinaviska Banken och Vesterbergs Herrekipering.
Huset bredvid delades av Teckomatorps Sparbank och en pappershandel.

Vi avslutar vandringen och kör hem i regn med många tankar om svunna tider.

Elna och Ewa


*****
Ett par dagar efter vår vandring publicerades denna artikel i Skånska Dagbladet, om saneringsarbetet:
http://www.skd.se/2016/10/20/sista-proverna-innan-saneringen/
*****
Och från ett par av vandrarna fick vi detta mail:
(Publicerat med deras tillstånd)

Hej alla Näsetvandrare!

När vi nu har kommit en bit in på höstens vandringar, vill vi i Köksgänget påminna om en viktig sak:
Om ingen vill vara vandringsvärd, så blir det inga vandringar.....

Kan du tänka dig att leda en vandring till våren, så hör av dig till någon av våra tre programansvariga.
Det är Wiveca, Malou och Arne.
Du hittar deras mailadresser här ovanför, under fliken "Köksgänget".

Vi vill också passa på att påminna om att det blir mycket trevligare för alla, om man hälsar på varandra, när vi samlas.
Om alla går runt och hälsar på dom andra, så skapas en trevlig stämning, och alla kan känna sig delaktiga och välkomna.

Till alla som är nya i vår vandringsgemenskap föreslås att titta under fliken "Vanliga frågor", här ovan.
Där har vi samlat de frågor och svar som har uppstått under årens lopp, och har du någon ytterligare fråga så hör av dig till någon i Köksgänget.

Och du: vi vill gärna att du anmäler dig på hemsidan, om du tänker vara med på en vandring.
Det underlättar för vandringsvärdarna, och det är så vårt system fungerar.
Har du problem med att anmäla dig, så titta på "Vanliga frågor", där det finns beskrivet i ord och bild, eller be Rolf visa dig hur man gör, t.ex. på bibliotekets datorer.
Hemsidan har funnits i ca 4 år, har hittils haft 91.965 besök, är en vanlig standardsida, och fungerar som den skall.

Vi ses på nästa vandring!
Köksgänget

16-09-20

Vandring 132 - Foteviken, mellan hästhagar och fåglar


Vi samlades 40-talet vandrare vid den soliga platsen framför Vikingamuseet, den 4 okt 2016. Museet var stängt för sommarsäsongen men kommer att vara öppet ett par helger i november.

Vikingamuseet är ett arkeologiskt friluftsmuseum som skapades 1995, och blev fullvärdig medlem av friluftsmuseerna i Sverige år 2012.
Museet började dock utvecklas redan på 1980-talet genom föreningen SVEG (Scandinavian Viking Explorer Group).

Vår vandring gick längs med Lillhagens ridhus och fortsatte mellan hästhagarna norr om ridhuset.
Vi stannade till vid havsstranden, troligen där den danska flottan lade till inför slaget om Foteviken år 1134.

Vi vandrade vidare på landsvägen genom Lilla Hammars by.
Med lite hjälp fann vi platsen för den tidigare kyrkan med tillhörande gammal gravplats, på en ”backe” strax utanför Lilla Hammars by.

Vandringen fortsatte mot naturreservatet och fågelskyddsområdet ”Lilla Hammars näs”.
Det består av halvön Lilla Hammars näs samt de tre Näsholmarna utanför.

Då det regnat mycket dagarna före vandringen, var naturreservatet ganska så vått, men vi gjorde några försök att klättra över staketet, avsett att hålla korna på plats.
Bitvis fick vi vända tillbaka ett stycke och göra nytt försök för att undvika vattensamlingarna.

En del av oss i vandrargruppen föredrog att rasta för kaffe och matsäck medan några av oss gjorde ytterligare försök att finna en väg ut mot udden på naturreservatet.

Vi lyckades gå torrskodda och kunde vandra längst ut på näset, med sällskap av bl.a. en flock tranor som flög över våra huvuden.
Andra fågelarter som kan ses på strandängarna är gravand, strandskata, skärfläcka, tofsvipa, större strandpipare, rödbena, sånglärka och ängspiplärka.

Med en fantastisk utsikt över Näsholmara och alla sjöfåglar tog vi vår kaffepaus, och kaffet smakade mycket bra.

Vi vandrade samma väg tillbaka, i ett par grupper, till parkeringen vid Vikingamuseet och slutade lite för tolv.

Anita