Vandringen i Käglinge naturområde den 4/11-25, tur 283

   Det var uppehåll, lugnt och milt men gråmulet när vi 12 vandringssugna träffades vid Käglinge naturområde.

   Ursprungligen var området ett grustag, som öppnades på1890-talet när järnvägen mellan Malmö och Trelleborg skulle anläggas. Gruset har använts till många av Malmös byggprojekt bl.a Inre Ringvägen. När täkten var öppen var området bullrigt och nästan helt utan växter. Brytningen upphörde successivt under 1970-80 talen och kvar blev ett stort oregelbundet landskap av sandbackar, dammar och öppna slänter. Totalt 90 hektar.

   Under 1990-talet restaurerades området och fick namnet Käglinge rekreationsområde. Det planterades träd, anlades gång- och cykelvägar, grillplatser och dammar för fågelliv och groddjur. Nio av Sveriges fjorton grodarter finns här. Bl.a ätlig groda.

Torrbackar med sand och magra jordar gynnar växter som Backtimjan, Sandnejlika och Fetknopp m. fl, som gynnar pollinatörer av alla de slag. I den sankare delen trivs orkidéerna kärrkniprot, skogskniprot och tvåblad. Delar av området betas av får för att förbli öppna.

​   Vi vandrade i väg på stigar som tog oss till den västra delen, där Sofiedals golfklubb bildar en naturlig gräns, vek in på området igen och kom så småningom upp på utkiksplatsen. Det disiga vädret förvandlade Malmö, som annars syns väl, till ett töcken i fjärran. Vi fortsatte på stigar och vägar som var förvånansvärt fria från löv. Vi kom ikapp förklaringen; en man från parkförvaltningen gick med en stor och tung lövblås på ryggen och förpassade löven ut i övrig natur! Framme vid Grodans hus, som anlades för att förvara utrustning till skolelevers undersökningar av naturen samt ge tillgång till toalett, som numera under sommarhalvåret är ersatt av en bajamaja. Några fick plats att fika under taket. ” Hårdingarna” fikade vid de fuktiga utemöblerna.  

​   Andra halvan av vandringen tog oss ut i Käglinge till Pålssonhuset, byggt tidigt 1800-tal. Det bestod ursprungligen av tre sammanbyggda längor, varav logen/trösklängan är riven.Gårdens ägare sedan 1920-talet var Gustav Pålsson, fjärdingsman och Oxie kommuns siste ordförande, innan man inkorporerades i Malmö stad. Pålson hade byggt ett nytt hus i närheten och gården som använts av SSU och till ABF-bibliotek förföll och det gjordes en ansökan om rivningstillstånd. Den beviljades inte med motiveringen att det var den sista smågården som fanns kvar i Malmö kommun. Käglinge Egnahemsförening kunde med hjälp av pengar från stiftelsen Malmö Förskönings- och Planteringsförening göra en rejäl upprustning av gården till det skick den hade på 30- talet. Restaureringen slutfördes 1987 och är numera ett hembygdsmuseum som sköts av föreningen och hålls öppet på söndagarna under sommarhalvåret.

​  

Vi fortsatte och kom snabbt fram till ett ” stiligt” och välvårdat hus som sticker ut från omgivningen. Kaj har i efterforskningar efteråt kommit fram till att det var det huset som Gustav Pålsson lät bygga och bosatte sig i. Vi vek av in i naturområdet igen och kom fram till Faunalunden. Det var en tomt som ägdes av Malmö, men var i stort förfall och vållade grannarna bekymmer. Kommunen vidtog ett antal åtgärder och skapade en s.k. faunalund där småkryp, djur och fåglar gynnas och växtlivet skall blomstra. Området invigdes 2018 och har skyltar som berättar och visar vad man gjort och är tänkt att fungera som inspiration.

​   Vi fortsatte vandringen. Kom bl,a. förbi utelekplatsen, där det blev en ”miniparkour” innan vi var framme vid Grodans hus och parkeringen igen. 

​Lite drygt 6 km blev dagens vandring. Tillsynes belåtna av detta lilla äventyr skildes vi åt. 

På återseende önskar dagens vandringsvärd Ove

Välkommen till vandring i kanalskogen, Kämpingestranden och Höllviken den 18 november.

Vi samlas kl 10 vid Höllvikstrand (FBU). Om parkeringen skulle vara full, finns det några platser på andra sidan väg 100 vid hållplatsen. 

Vi vandrar längs kanalen och bland värnen i skogen, ner till stranden. Där går vi en bit bort, för att sedan ta oss tillbaka genom  villaområden. 

Vi går på stigar, sand men även en del asfalt.

Samling kl 10. Slut ca kl 13.

Ca 6-7 km

Medtag fika.

Kostnad 40 kr, helst sedlar.

Anmälan via hemsidan genom att skriva i kommentarsfältet. Glöm inte att kolla kommentarer innan du ger dig av hemifrån, ifall vandringen skulle vara inställd. 

Håller tummarna för fint novemberväder

Karin och Bertil

Vandring 282 , Tygelsjö runt , 21 /10 2025

Vi var 17 personer som samlades på Laavägen. Därefter gick vi fram till Tyelsevägen som för hundra år sen var Tygelsjös genomfartsgata och handelsgata. Därefter gick vi till gamla idrottsplatsen som vad jag vet bara används av hundklubben. Vi tittade på hangarerna där Malmö stad förvarar material till förskolor och brunnen där folket hämtade vatten förr.  Vidare en runda till kyrkan, den byggdes på 1900 talets början då dom rev den gamla och vi såg på gravplatser. Då var det dags för fika, det gjorde vi vid ankdammen i västra delen av samhället, bra bord o stolar. Då hade vi passerat stora grönområden där röjning och plantering pågick. Jag hade "glömt sätta upp vindskydd", det blåste rejält . Annars hade vi tur med vädret. Vi gick från östra sidan till västra sidan och tittade på gammalt och nytt. Många förundrades över hur stort samhället blivit. Vi kom det nya höghuset med ICA mm och försökte följa där järnvägen gått. Sen blev det Tyelsevägen igen med de gamla husen och bydamm och skogen vid prästgården. 

Tack för att ni gick med!

 Eva

Katrinetorp och Lindängelund, 7 oktober 2025, tur 281

Vi var 20 vandrare som samlades vid parkeringen. Efter en presentation av hela området gick vi in på gårdsplanen framför Katrinetorps landeri under en stor vacker lind.

Landeri betyder  en bebyggd, ståndsmässig jordbruksfastighet som ligger inom en stads donationsjord. Landeriet ägdes av en medborgare i staden under ärftlig besittningsrätt och nyttjades oftast som lantegendom under sommarhalvåret.

Det var rika köpmän i staden som byggde herrgårdsliknande hus i stadens utkant. 

Namnet Katrinetorp kommer från den förste ägarens hustru, Anna Catharina Bager. Hon var gift med Samuel Johan Björkman som byggde gården år 1800.

Vi gick in i trädgården framför huvudbyggnaden, en vacker, barockinspirerad, fransk trädgård med statyer och en damm i mitten.

Där finns också en ” nyttoträdgård” med både grönsaker och blommor.

Dessutom ingår också en engelsk trädgård som i motsats till barockträdgården är vildvuxen med vackra träd, vatten och broar.

Så gick vi vidare in i Millennieskogen som är en del av Lindängelunds rekreationsområde. År 2000 beslöt Malmö stad att plantera en urskog här. Man anlitade både skolbarn och privatpersoner att göra arbetet. Nu efter 25 år är det en stor skog med många olika sorters exotiska träd. I det här området finns också 23 st sk meditationsovaler, ett himmelsrum, en äng och läridåer, häckar, som växer diagonalt. I det sk himmelsrummet finns en förteckning över alla som var med och planterade Millennieskogen år 2000.

Vi fikade vid sjön som är konstgjord och ligger centralt i området. Vi rundade sjön och fortsatte mot parkeringen längs stadsdelen Lindängen där det också finns en belyst löparbana.

Vandringen var relativt kort, vi hade gått ca 5 km.

Christina

Ljunghusen, tur 280

En tapper skara vandrare samlades vid gamla stationshuset i Ljunghusen för att börja vandringen längs det nya standskyddet längs med Öresund. Här kan man se hur järnspont vibrerades ner i marken. Därefter gick vi in bland husen på Storvägsområdet. Vi gick längs med heden och tittade på Per Fribergs sommarhus från 1960. Entrén till huset är ett trädäck med en tunnel av ek, som öppnar upp sig mot heden. De två huskropparna vilar på vardera 6 cementrör med ett litet torg mellan husen. Tanken är att husen ska sväva över ljungen. En storm tog med sig taket 1999. Därefter tittade vi på huset som har en fasad av kortenstål. Huset smälter fint in i naturen.

Vi fortsatte till golfklubbens gamla klubbhus. Golfklubben grundades 1932 och blev en 18-håls bana 1957. Här avnjöt vi vår fika. Vi avslutade vandringen med att gå längs med Solbacksvägen tillbaka till Gamla stationshuset, som är ritat av Theodor Wåhlin