257 Vandring i Bokskogen den 7 maj 2024

Vi var 23 vandrare som träffades på p-platsen i Bokskogen. Det var strålande sol och klar blå himmel.

Inledningsvis vandrade vi in i skogens  gröna salar. De vackra bokarna hade precis slagit ut och den gröna färgen var hisnande vacker. Den gröna slingan är 7 km och längs den skulle vi följa. Det började med några krävande backar så vi fick snart vila.

Vi passerade på att berätta om Bokskogen, som är ett naturreservat sedan 2019 och sköts av Malmö kommun fast än det ligger i Svedala kommun. Skogen är högt rankad av "svenska pärlor". Världsnaturfonden (WWF) väljer ut naturpärlor i Sverige. 

Vid nästa stopp pratade vi om att försöka ta in naturen med alla våra 5 sinnen.  Naturen har en  positiva inverkan på oss människor. Vi är skapta för att vistas i den. Naturens läkande kraft intresserar allt fler forskare. 

Växter utsöndrar molekyler, fytoncider, för att skydda sig mot insekter, bakterier eller svamp. Fytoncider är naturliga oljemolekyler som också stimulerar vårt immunförsvar och påverkar oss människor positivt när vi vistas i naturen. Det har visat sig i flera forskningsstudier att mördarceller, som är försvarceller i våra vita blodkroppar ökar. Detta stimulerar vår självläkning och kan både förhindra och bota sjukdomar.

I en japansk forskningsstudie (med doktor Qing Li) visade resultatet tydligt, att vistas i naturen har en positiv effekt på människors immunförsvar. Även forskning vid Universitetet i USA, som sammanställt hundratals studier om naturens effekter på människan, har också påvisat att skogsvistelser stimulerar immunförsvaret. 

På många universitet världen över har man också studerat andra parametrar om hur naturen påverkar oss människor positivt. Det visar sig också att blodtryck, puls och kortisolnivån (stresshomon) i blodet sjunker när vi vistas i skogen. Vi blir lugnare och mer avslappnade. På många håll arrangerar man därför sammankomster i skogen så kallat "skogsbad" i syfte att människor ska stressa av och må bättre. 

Varje gång vi stannade vår vandring för att prata, fullkomligt anföll myggen oss, tyvärr. Vår fikastund blev kortvarig. Vissa av oss fick äta och gå samtidigt för att själv inte bli uppätna av myggen. Men myggen är i gengäld bra mat till alla våra nyinflyttade småfåglar. Vi får tänka positivt... 

Vi avslutade vandringen med att krama de vackra träden för att boosta vårt immunsystem. Nu kan vi sammanfatta vår vandring idag likt ett "skogsbad". Naturen och vädret har bjudit oss på en underbar dag tillsammans! 

Tack för ert trevliga sällskap!

Hälsningar Britt-Marie och Majlis 

Vandring 198 - mysvandring i Bokskogen

Bokskogen - populärt utflyktsmål

Vi var 24 entusiastiska vandrare som den 25 feb 2020 samlades på Dansbaneparkeringen.
Vi började vandra på grönt 7-kilometerspår, uppför backen fick vi information och lite historia om Bokskogen som blev naturreservat i maj 2019.

Här finns fler hundratals hektar bokskog, odlings-och betesmark.
Aktivitetshus med gym, bastu, duschar och café.
6 motionsspår i anslutning till parkering och på helger går det att åka buss hit. Cykelbana finns på gamla järnvägsspåret mellan Malmö och Genarp.
Temastigar för barn, elbelysta motionsspår, skogsgym och skogslekplats.

En del av Bokskogen och Torups slott ägs av Malmö stad.
Ett unikt rekreationsområde med många stigar och slingor för löpning och promenader.
Här arrangeras många olika aktiviteter som Bokskogens dag, Yddingeloppet samt roliga aktiviteter för barn under skolloven.

Skogen består mestadels av bok,

men det finns också ek, björk, tall och gran.
Här finns också olika djurarter som rådjur, dovhjort, hare, kanin, ekorre, orm som snok, groda, kopparödla och många olika fågelarter.

Världsnaturfonden utser varje är "Svenska pärlor", 3 naturpärlor per län.
Bokskogen har utsetts till Skånes pärla i flera år.
Ett år blev Bokskogen utsedd, av 727 bidrag, till Sveriges vackraste "pärla" .

Vi berättade också om vinsterna med att vistas i skogen.
"Skogsbad" har blivit mycket populärt i Japan, där forskningen har visat att kroppens immunförsvar förbättras när man vistas i skogen.
Man blir också mer avslappnad och har lättare för att återhämta sig efter stress. Naturen är läkande och kan förbättra uppmärksamhet och koncentration och kan i vissa fall motverka depression.

Under vandringens gång pratade vi också om hur bra vi mår när vi är ute och vandrar.
Många studier visar på att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på vårt välmående. När man regelbundet rör sig, t.ex promenerar, förbättras minne, kreativitet och koncentration.
Sömnen blir också bättre och all motion är nyttigt för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

Vi avlutade den delvis kuperade vandringen med att gå en del av Dansbanestigen där vi såg små vitsippor som redan blommade.
Andra vårtecken som vi hittade på vägen var att vissa träd redan hade knoppar och så såg vi många småfåglar och njöt av vackert fågelkvitter.

Totalt gick vi ca 8,5 km. Vi hade tur med vädret och det blev till och med lite sol.

Tack för er medverkan hälsar
Britt-Marie och Majlis

Vandring 68 - bokskogen i ljusgrön skrud

Tisdagen den 7 maj kl. 09.00 samlades 45 förväntansfulla näsetvandrare på dansbaneparkeringen vid Torups slott.
Det var årets skönaste dag, solen sken, vindstilla och runt 18 grader - kan man begära mer?

Vi vandrade tillsammans genom portalen in till slottsträdgården där Britta berättade lite om slottets tillkomst samt dess olika ägarbyten under seklen.
Sedan promenerade vi genom parken och tittade på rosentrappan, djurkyrkogården samt kryddgården innan vi lämnade trädgården och startade vår vandring i bokskogen.



Solen sken från en helt blå himmel och vitsipporna bredde ut sig som en vit matta under bokarnas skira grönska som än så länge släppte ner ett lagom solljus på oss vandrare.

Vi underhölls också av en symfoni av fågelsång - det var givetvis lövsångaren, Sveriges vanligaste fågel, men också bofinken och grönsångaren ledsagade oss på vår vandring - den senare låter ju som en ärta som snurrar på en skiva, när man passerar dens revir! Och göken hoade i fjärran.
Efter 1 timmes promenad då vi följde lite olikfärgade slingor, stannade vi vid ett vindskydd och intog vår fika.

Helena berättade lite om hur malmöborna fick tillgång till bokskogen under 1800-talet.
Därefter fortsatte vandringen tillbaka och avslutades i den andra delen av slottsparken.



Många vårblommor visade upp sig i all sin glans, såsom vit- och gulsippa, vårlök, svalört, harsyra, skogsbingel och rödplister.
I slutet på vandringen gick vi förbi ett stort fält med pestskråp, eller pestilensrot, som den också kallas. Bilden föreställer denna växt, som ursprunglogen kommer från Mellan- och Sydeuropa. Den togs hit av munkar som använde den som medicinalväxt. Två skedar, två gånger om dagen höll pest och gulsot borta. Den var även bra mot hosta, och lagd på vin hjälpte den mot huvudvärk. Bladen ansågs ha svett- och urindrivande effekt.

Vi fick även tillfälle att titta in i det nyöppnade fikastället som inryms i stallet innan hemfärden.

Klicka på bilderna om du vill studera dem närmare.



Helena Holmström och Britta Kittel

Vandring 18 - Torup-Bokskogen

Hösten har gjort sitt intåg med en blåsig brittsommar. Tisdagen den 5 oktober tog vår vandringsvärd Birgitta Sveger med oss till sin syster och svåger som bor i Torups bokskog väster om Malmö. Denna förmiddagsvandring var vi 23 deltagare, varav en herre. 18 st samlades utanför biblioteket i Höllviken kl 08.30 för att i samlad biltrupp köra 40 minuter på de vackert slingrande vägarna via Vellinge till gamla Torups slott, som numera ägs av Malmö kommun. På parkeringen väntade förutom ytterligare 5 deltagare dagens ciceroner Jan och Gunilla Ljungberg.

Vandringen inleddes framför Torups slott där Jan tog oss tillbaka i tiden, dagen var tisdagen den 5 oktober 1914.
Det är lite dagen efter stämning på slottet, Friherre paret Henriette och Gustaf Coyett har haft stor fest i dagarna två med gäster som kronprinsessan Margareta med make Gustaf Adolf, prins Eugen, grannarna friherre paret Wrangel von Brehmer på Hyby, greveparet Thott på Skabersjö, Landshövdingen, flera “lärde“ från Lund och många fler och sist men inte minst Selma Lagerlöf. Selma har varit på besök på slottet i en hel vecka. Henriette och Selma har blivit riktigt intima vänner på gamla dar. Kronprinsessan Margareta har blivit en stor inspirationskälla för Henriette när det gäller trädgården på Torup. Från att tidigare varit en trädgård med huvudsakligen fruktträd prunkar den nu av rosor och andra prydnadsbuskar, perenner i massor och naturligtvis många olika sorters ädla rhododendron. Henriette insisterade på att kronprinsessan skulle plantera en blodbok i parken. Detta blev gjort och en minnessten sattes upp vid sidan av.
Det är spännande och roligt för traktens unga flickor när det är stort kalas på Torup. De får då hjälpa till med servering, alltid klädda i sockendräkten. Henriette är populär bland flickorna. Hon har hållit flera kurser för dem i vävning, brodyr, växtfärgning m.m. Överhuvudtaget kan man säga att friherreparet tar väl hand om “sitt folk” på Torup.

Nu kommer pensionerade soldaten Anders Blundell fram och undrar vad vi är för ena. Anders berättar att han tog värvning i Torups rote 1866. Året efter fick han sitt Torp. Nu när Anders är pensionerad får han som betalning för sitt arbete arrende av marken. Hyran för torpet får han betala med 15 dagsverken: “Jag väntar på inspektorn som bor här på Mellangården. Han ska skriva på att jag gjort mina dagsverken för i år." Inspektorn är ny på godset, skriker och domderar. Gått på Alnarp men det blir nog bra med tiden. Jag träffade på nattvakten nyss han berättade att det var en ny söt och pratsam statarfru som börjat som mjölkerska. Han, nattvakten får man akta sig för att bli ovän med. Hamnar man i onåd, tutar han med sin lur extra högt utanför ens hus på natten. Trädgårdmästaren och Kammartjänaren bor granne med honom och dom aktar sig extra.
Ser ni här kommer fyra lastkärror, dom ska säkert ned till fälten i norr för att lasta sockerbetorna som jag var med och plockade upp i förra veckan. Betorna ska ned till järnvägen.
Hör ni skramlet där bortifrån. Det är mejeristen som håller på med mjölk kärlen. Om ett par timmar kommer statarfruarna tillbaka för en ny mjölkning. Huggandet där bort ifrån innebär att huggaren fått fart på huggedrängarna.
Stojet av barnröster ni hör kommer från småskolan, det är tydligen rast. Baron Coyett har låtit bygga en skola åt de små skolbarnen så att de inte under vinterhalvåret ska behöva gå över den kalla blåsiga slätten ned till Bara.”
................................så här fortsätter soldaten Anders Blundell och berättar om den ene och den andre. Gårdsmuraren, Gårdssnickaren, Kusken, Kammartjänaren, Trädgårdsmästaren Mor Elsa i Hönshuset, Skogvaktaren. Ladufogden, Smeden Paradis, Kördrängen, Magasinaren.
Anders avslutar med: “ När jag fått mitt papper påskrivet ska jag gå upp till Olga Hansson. Jag är skyldig henne en krona. Olga och hennes gubbe arbetar med lite av varje här på godset. På middagsrasten sex dar i veckan går hon med raska steg hem för att laga maten. Olga går genvägen genom skogen och hennes gubbe går den lite bekvämare men längre landsvägen hem. Maten är klar när han kommer hem. Olga kan utantill sjunga minst 300 visor.
Här kommer ju inspektorn .... Adjöss... Kom gärna förbi där jag bor.”

NU ÅTER TILL NUTIDEN
Solen skiner men det blåser kallt på slottsbacken så det blir skönt att vandra iväg.
Vi går genom slottsparken och följer sedan i Olga Hansson fotspår, hennes genväg hem på skogsvägar och smala stigar. Det tog Olga 20 minuter och jag tror vi klarade av det på samma tid. Vi skymtade Olgas hus från tomtgränsen. Ättlingar använder nu huset som sommarbostad.
Vi passerade Enighetshusen och stenmuren som utgör gränsen mellan Torups gods och Skabersjös gods. Där stenmuren når fram till landsvägen markerades gränsen tidigare med grindstolpar. Den sista gamla grindstolpen föll för två år sedan. Gunilla och Jan har med grannars benägna hjälp satt upp en ny, målad som stolparna en gång var. Röd och gul på ena sidan (Thotts färger), blå gul på andra sidan (Coyetts färger). Vi vandrar vidare genom obanad terräng, vi passerar ett antal skogtjärnar. Vi tar vår kafferast vid en av dem. Där är det lä, soligt, vackert, och mestadels reslig bokskog.

Efter rasten vandrar vi vidare på skogsvägar förbi Karna vävares sjö och Jan berättar historien om henne. Vi passerar sedan Bokskogens vackraste parti “Himmelens ängder” (Gunilla och Jans benämning) och letar oss sedan fram i mestadels obanad terräng till soldaten Anders Blundells soldattorp. Jan och Gunilla bor där sedan 9 år.
Via skogsstigar och motionsspår kommer vi så tillbaka till Torups slott. Vi passerade på slutet den nya skolan som Baron Coyett lät bygga, skogvaktarens hus och mor Elsas hönshus och Magasinet (numera ombyggt till motionsanläggning med cafeteria).

Vandringens längd var 8,5 km. Alla deltagarna såg lika pigga ut vid vandringens slut som vid dess början. Några var väldigt hungriga och åkte direkt till Bokskogens golfklubb och åt lunch.

Birgitta Sveger och Jan Ljungberg