Vandring 18 - Torup-Bokskogen

Hösten har gjort sitt intåg med en blåsig brittsommar. Tisdagen den 5 oktober tog vår vandringsvärd Birgitta Sveger med oss till sin syster och svåger som bor i Torups bokskog väster om Malmö. Denna förmiddagsvandring var vi 23 deltagare, varav en herre. 18 st samlades utanför biblioteket i Höllviken kl 08.30 för att i samlad biltrupp köra 40 minuter på de vackert slingrande vägarna via Vellinge till gamla Torups slott, som numera ägs av Malmö kommun. På parkeringen väntade förutom ytterligare 5 deltagare dagens ciceroner Jan och Gunilla Ljungberg.

Vandringen inleddes framför Torups slott där Jan tog oss tillbaka i tiden, dagen var tisdagen den 5 oktober 1914.
Det är lite dagen efter stämning på slottet, Friherre paret Henriette och Gustaf Coyett har haft stor fest i dagarna två med gäster som kronprinsessan Margareta med make Gustaf Adolf, prins Eugen, grannarna friherre paret Wrangel von Brehmer på Hyby, greveparet Thott på Skabersjö, Landshövdingen, flera “lärde“ från Lund och många fler och sist men inte minst Selma Lagerlöf. Selma har varit på besök på slottet i en hel vecka. Henriette och Selma har blivit riktigt intima vänner på gamla dar. Kronprinsessan Margareta har blivit en stor inspirationskälla för Henriette när det gäller trädgården på Torup. Från att tidigare varit en trädgård med huvudsakligen fruktträd prunkar den nu av rosor och andra prydnadsbuskar, perenner i massor och naturligtvis många olika sorters ädla rhododendron. Henriette insisterade på att kronprinsessan skulle plantera en blodbok i parken. Detta blev gjort och en minnessten sattes upp vid sidan av.
Det är spännande och roligt för traktens unga flickor när det är stort kalas på Torup. De får då hjälpa till med servering, alltid klädda i sockendräkten. Henriette är populär bland flickorna. Hon har hållit flera kurser för dem i vävning, brodyr, växtfärgning m.m. Överhuvudtaget kan man säga att friherreparet tar väl hand om “sitt folk” på Torup.

Nu kommer pensionerade soldaten Anders Blundell fram och undrar vad vi är för ena. Anders berättar att han tog värvning i Torups rote 1866. Året efter fick han sitt Torp. Nu när Anders är pensionerad får han som betalning för sitt arbete arrende av marken. Hyran för torpet får han betala med 15 dagsverken: “Jag väntar på inspektorn som bor här på Mellangården. Han ska skriva på att jag gjort mina dagsverken för i år." Inspektorn är ny på godset, skriker och domderar. Gått på Alnarp men det blir nog bra med tiden. Jag träffade på nattvakten nyss han berättade att det var en ny söt och pratsam statarfru som börjat som mjölkerska. Han, nattvakten får man akta sig för att bli ovän med. Hamnar man i onåd, tutar han med sin lur extra högt utanför ens hus på natten. Trädgårdmästaren och Kammartjänaren bor granne med honom och dom aktar sig extra.
Ser ni här kommer fyra lastkärror, dom ska säkert ned till fälten i norr för att lasta sockerbetorna som jag var med och plockade upp i förra veckan. Betorna ska ned till järnvägen.
Hör ni skramlet där bortifrån. Det är mejeristen som håller på med mjölk kärlen. Om ett par timmar kommer statarfruarna tillbaka för en ny mjölkning. Huggandet där bort ifrån innebär att huggaren fått fart på huggedrängarna.
Stojet av barnröster ni hör kommer från småskolan, det är tydligen rast. Baron Coyett har låtit bygga en skola åt de små skolbarnen så att de inte under vinterhalvåret ska behöva gå över den kalla blåsiga slätten ned till Bara.”
................................så här fortsätter soldaten Anders Blundell och berättar om den ene och den andre. Gårdsmuraren, Gårdssnickaren, Kusken, Kammartjänaren, Trädgårdsmästaren Mor Elsa i Hönshuset, Skogvaktaren. Ladufogden, Smeden Paradis, Kördrängen, Magasinaren.
Anders avslutar med: “ När jag fått mitt papper påskrivet ska jag gå upp till Olga Hansson. Jag är skyldig henne en krona. Olga och hennes gubbe arbetar med lite av varje här på godset. På middagsrasten sex dar i veckan går hon med raska steg hem för att laga maten. Olga går genvägen genom skogen och hennes gubbe går den lite bekvämare men längre landsvägen hem. Maten är klar när han kommer hem. Olga kan utantill sjunga minst 300 visor.
Här kommer ju inspektorn .... Adjöss... Kom gärna förbi där jag bor.”

NU ÅTER TILL NUTIDEN
Solen skiner men det blåser kallt på slottsbacken så det blir skönt att vandra iväg.
Vi går genom slottsparken och följer sedan i Olga Hansson fotspår, hennes genväg hem på skogsvägar och smala stigar. Det tog Olga 20 minuter och jag tror vi klarade av det på samma tid. Vi skymtade Olgas hus från tomtgränsen. Ättlingar använder nu huset som sommarbostad.
Vi passerade Enighetshusen och stenmuren som utgör gränsen mellan Torups gods och Skabersjös gods. Där stenmuren når fram till landsvägen markerades gränsen tidigare med grindstolpar. Den sista gamla grindstolpen föll för två år sedan. Gunilla och Jan har med grannars benägna hjälp satt upp en ny, målad som stolparna en gång var. Röd och gul på ena sidan (Thotts färger), blå gul på andra sidan (Coyetts färger). Vi vandrar vidare genom obanad terräng, vi passerar ett antal skogtjärnar. Vi tar vår kafferast vid en av dem. Där är det lä, soligt, vackert, och mestadels reslig bokskog.

Efter rasten vandrar vi vidare på skogsvägar förbi Karna vävares sjö och Jan berättar historien om henne. Vi passerar sedan Bokskogens vackraste parti “Himmelens ängder” (Gunilla och Jans benämning) och letar oss sedan fram i mestadels obanad terräng till soldaten Anders Blundells soldattorp. Jan och Gunilla bor där sedan 9 år.
Via skogsstigar och motionsspår kommer vi så tillbaka till Torups slott. Vi passerade på slutet den nya skolan som Baron Coyett lät bygga, skogvaktarens hus och mor Elsas hönshus och Magasinet (numera ombyggt till motionsanläggning med cafeteria).

Vandringens längd var 8,5 km. Alla deltagarna såg lika pigga ut vid vandringens slut som vid dess början. Några var väldigt hungriga och åkte direkt till Bokskogens golfklubb och åt lunch.

Birgitta Sveger och Jan Ljungberg

2 kommentarer:

Unknown sa...

Så roligt att läsa om Anders Blundell.Han var fader till min mormor Bengta.Har ofta stött på namnet Torupshus men vet inte var det ligger.Fantastiskt att det finns kvar. Hälsningar Bodil Mårtensson Trelleborg

Anonym sa...

Härligt Bodil!
Kom gärna med oss någon gång!
Vi får uppleva massor, och alltid i trevligt umgänge.
Kontakta mig gärna, du hittar adressen under "Köksgänget".
Mvh
Rolf